Svenska judar och Drottning Silvia
Silvia: Nyheter Flashback
Jag gillar Kronprinssan Victoria. Hon utstrålar vänlighet och jag tror att hon blir en bra Drottning för ett mångkulturellt Sverige. Ett förlorat Sverige som jag kan tänka mig att samarbeta med, men som jag helst inte vill tillhöra.
Jag förstår inte varför Jean Bernadotte kom hit och varför man tvingade på svenskarna en utländsk kung. Jag har lärt mig att gilla Kung Carl XVI Gustaf, även om jag kanske har svårt att identifiera mig med honom som mitt folks högsta representant här på jorden. Men så är är jag inte heller svensk, utan got.
När det gäller Drottning Silvia så har jag alltid ansett henne vara en hönshjärna. Söt och trevlig. Men ett höns. Som många kvinnor. Så nu vet ni var jag står i dessa frågor. Jag är för monarkin och skulle gärna vilja ha en vald kung i varje landskap, helst med sakral inriktning.
Judarna då. Jan Scherman och Stockholms elitjudar, har de rätt i sin kritik av Drottning Silvia och hennes förhållande till sin far som horade för nazisterna och som belönades med ett beslagtaget judiskägt företag? Jag tror det. Men jag håller frågan öppen. Hur som helst, det intressant är att vi genom denna fråga kan studera hur judiska nätverk arbetar i Sverige.
Jag tror att det kommer att sättas in oerhörda resurser på att knäcka Drottning Silvia psykiskt och därmed den svenska monarkin. Min fråga till Sveriges intellektuella judar:
Vilka av er är för den svenska monarkin? Är svenska judar, vår tids mediala adel enligt min uppfattning, avundsjuka på att den svenske kungen inte är jude, eller är ni emot monarkin av princip?
En annan fråga av intresse: När kommer moderaterna att kräva republik? Snart tror jag. Kan republik bli den fråga som räddar en ideologiskt sargad Socialdemokrati, eller skulle kravet på republik ytterligare sänka partiet. Ja, vad tror ni?
Och hur kommer de olika republikanska nätverken att samarbeta i Sverige. Aftonbladet, Tv4, Expressen och Dagens Nyheter verkar redan ha tagit ställning. Hur kommer SVT och Svenska Dagbladet att ställa sig?
Och sist men inte minst: Hur har hovet och Silvia klarat av att bemöta kritiken? Har Drottningen gjort fel, eller är hon förföljd?
Vi kan på goda grunder antaga att Kronprinsessan Victoria mår mkt dåligt av de senaste tidens skriverier om hennes morfars samarbete med nazisterna samt skandalskriverierna om hennes fars kvinnoaffärer. Frågan är, svenska folk, hur mkt skit anser ni att er Kronprinsessa ska behöva tåla?
Vänligen. Inga diskussioner specifikt om Israel, sionism, antisemitism, nazism, Holocust och Steven Spielberg accepteras på denna tråd. Den handlar om republikaners och svenska judars förhållande till den svenska monarkin. Och den handlar om allas vårt förhållande till den svenska monarkin. För eller emot? Kungen eller Victoria, vem ska regera? Och har Silvia rätt eller fel?
Vi tar tacksamt emot länkar till bloggar eller chatter som har åsikter i denna fråga.
Ref:
Blodsbank, skuld och ansvar Jan Milld
Drevet mot monarkin Jan Milld
Nassarna på slottet Åsa Linderborg
Elitistiska dagisbarn Jan Scherman
Jag tror att det finns en djupare bakgrundskonflikt mellan kungahuset och grupperingar inom det israeliska samhallet.
Jag tanker dels pa den oundvikliga tyskvanligheten fore och under kriget som ju pa intet satt var onaturlig men som placerade de bada grupperingarna pa motsatt sida.
Jag val inte namna Folke Bernadottes olika insatser, de ar ju allmant kanda men tycks ha korsat sa manga andra gruppers agenda att han helt sonika rojdes ur vagen.
Men han var ocksa scout i likhet med Kungen sjalv och det verkar finnas nagon sorts animositet mellan scouterna och nagon gruppering i Israel.
Tydligen ar flera av de monarker Kungen besokt i den muslimska varlden ocksa scouter.
Man kan ana att det finns en ledtrad…
Asgeir
22 januari, 2012 vid 12:14
Jag har läst alla inläggen men tycker fortfarande att det måste finnas en oredovisad orsak till medias ständiga angrepp mot kungahuset och de ideliga anspelningarna på Drottningens familjs förehavanden. Det finns inga paralleller i våra grannländer till detta. Det vore lättare att ta ställning och kanske fatta beslut om man hade mer relevant info. Båda sidor har uppenbart något att dölja…
Asgeir
22 januari, 2012 vid 18:16
[...] http://gotiskaklubben.wordpress.com/2011/01/14/svenska-judar-och-drottning-silvia/ [...]
Jan Milld: Drottningjakten « Sverige idag
20 januari, 2012 vid 06:51
[...] http://gotiskaklubben.wordpress.com/2011/01/14/svenska-judar-och-drottning-silvia/ Like this:GillaBli först att gilla denna post. [...]
Drottningjakten « Jan Millds blogg
19 januari, 2012 vid 21:25
Lite Off-topic: Hur vet man om man är Got eller Svion (Svensk), bortsett från vilket landskap man råkar bo i eller är född i ?
Gk sa: Åk ner till Askeberga eller Ekornavallen en dag. Får du rysningar i kroppen och känner historiens vingslag är du förmodligen got.
Bo
9 april, 2011 vid 04:55
Fina bilder! Är det dina?
3ichenblatt
20 oktober, 2011 vid 12:09
Jag får rysningar vid Li
Asgeir
22 januari, 2012 vid 18:19
Jag själv är judisk (etniskt, genom min mor: dock inte religiöst) och är emot monarki som institution, då jag anser att det i grunden är inkompatibelt med ett demokratiskt samhälle, där någon konstruerad släkt- eller arvsmässig ”överlägsenhet” inte skall vara ett slutgiltigt argument för en ledande samhällsposition. Dagens konstitutionella monarki går också emot det ursprungliga monarkisystemet, som visserligen var arvsbundet men som ändå innebar faktiskt makt och ständig kamp för att tillgodogöra sig/bibehålla denna makt. Monarki är alltså i mina ögon ett totalitärt koncept som dessutom har urvattnats och renderats irrationellt med tiden.
Jag vill dock poängtera att jag är totalt ovetande om detta är en åsikt som delas av de flesta av svenska judar, samt att jag som nyfylld artonårig gymnasietjej knappast har möjlighet (eller intresse) att leda debatten åt något håll. Det jag däremot kan säga är att åtminstone en annan judisk elev (vars föräldrar invandrade från Ryssland) i klassen tog en mycket definitiv pro-monarkistisk ställning, med argument som ”sammanhållning”, ”tradition” etc. Sedan finns det förmodligen – och detta är ett påstående helt utan vederhäftiga källor – en liten majoritet av svenska judar som är emot monarki. Jag tror dock knappast att det är en hjärtefråga för särskilt många, precis som det inte är en hjärtefråga för befolkningen i stort.
Om ledande politiska debattörer av judiskt ursprung nu skulle uttrycka starka åsikter i frågan (vilket jag inte kan erinra mig om, den mest minnesvärda argumenterande artikeln förra året med en antirojalistisk agenda tycker jag kom från den åtminstone synbart icke-judiska Lena Andersson) kan jag bara påminna om att de flesta politiska partier i Sverige intar en republikansk hållning i grunden – även om många väljer att ligga lågt med detta vid tillställningar som gulliga prinsessbröllop.
Men för att avslutningsvis styra bort från din fråga och fokusera på den faktiska artikeln: den lilla debatt som har uppstått har knappast haft med monarkins existens att göra, och många som har riktat kritik drottningen har inte varit judar – nästan lika vanligt är det att debattörerna istället själva har haft släktingar som när den tiden bekom sig tog parti för fascismen eller nazimen. I grunden tror jag att hela diskussionen har uppstått ur frustrationen att aldrig på allvar kunna kritisera kungafamiljens handlingar och ställningsstaganden på ett normalt sätt – samt naturligtvis ur sega nyhetstider. Själv önskar jag att Silvia – och resten av kungahuset – trots allt öppet och tydligt kunde försvara demokratiska principer, just för att de skall representera Sverige och i liten mån också för att delar av deras familjer (som i varierande grad var maktpersoner) aktivt tog ställning för totalitära läror. Detta är dock inte alls speciellt viktigt för mig, och jag klandrar naturligtvis inte någon för hans eller hennes förfäders ageranden.
Oavsett allt annat köper jag inte teorin om att detta är någon typ av häxjakt sprungen ur avsky över att Sveriges kung inte är jude. Dels för att jag uppfattar det som en absurd och substanslös idé: till skillnad från vad många på den här bloggen kanske tror sitter inte ”08-judar” på alla uppsatta platser i samhället, framförallt inte politiska och folkledande sådana, och en hel del judar (inklusive mina egna morföräldrar) räds tanken på högt uppsatta judar i ledarställning då de tror att det skulle leda till ökat hat och våldshandlingar mot svenska judar som grupp. Vilket också är sorgligt, kanske, men det är vad jag vet. Jag är som sagt inte någon talesperson för alla landets judar, och jag är också nära nog helt avskärmad från judiska församlingar och liknande. Nåväl, jag hoppas ändå att min kommentar tillförde diskussionen någonting. Om inte annat får ni ju åtminstone en möjlighet att analysera ett (halvt) judiskt jiddische kop.
Shalom!
Gk sa: Kul att du ger dig in i debatten. Och visst tillför du något. Men du är den första 18-åring jag stött på som använder ordet “Nåväl”. Jag gissar därför att du är litet äldre än så. Men det gör inget. På Gotiska Klubben får man vara vem man vill bara man skriver väl.
Det är klart att drottning Silvia ska kritiseras om hon inte tar avstånd från sin fars nära anknytning till nazismen. Men Scherman och TV4 kritiserade inte, de bedrev tillsammans med Aftonbladet en medial häxjakt. Jag tror att denna häxjakt snart kommer att återupptas och kanske även riktas mot kronprinsessan Victoria. Vi får se.
Nätverkande 08-judar inom finans, media, kultur och institutioner har, enligt min uppfattning, fått för stor makt och inflytande i Sverige och de har använt denna makt för att påtvinga svenskarna importerad mångkultur. Om detta inte kan diskuteras öppet i Sverige, då kommer trycket att öka i de riktningar som dina morföräldrar befarar. Det finns överdrifter inom alla människor, religioner och kulturer, och de bör diskuteras, tycker jag.
DT
25 mars, 2011 vid 22:39
Bästa DT. Det skulle vara intressant att få reda på vem du anser har de största praktiska möjligheterna att påverka den demokratiska politiska processen i Sverige – kungafamiljen eller familjen Bonnier.
Anonym 1.0.
Anonym
27 mars, 2011 vid 12:36
Myself not being a Jew, I understand how this 18 years old girl feels. She is born in Sweden and yet she is not a kosher Swede? She does not practice the religion and yet, she has to carry the burden her forefathers’ guilt? The question is what guilt? And, I do not find any good one. Multi-cultures? Give me a break!
Not being an explicit supporter of all Jewish causes, I feel like when you play like a little dumb person, you are a good citizen. But if you are a strong individual with money, mucsle and intelligence, you will pointed out as foreigner, who wants to take over the country and rule over the local people. This is a wrong attitude and it will fail the country if Sweden or any other country want to move forward.
There is no need to choose between King and Bonnier to move forward in Sweden. A ceremonial king is fine but fair questions need to be asked now and then to keep everything crystal clear how much power a king should have as the same is true for media to be fair and objective for the masses. If people think Jewish media is too strong and biased, they should built their own media empire and move on. The “true” Swedes are not really cash poor people. Why could not they create their own national media? Could not Wallenberg invest some cash in media business? Was he a short sighted man?
The trouble is that media has never been fair and nor it will be ever fair to everybody. That is life, my friend? But if you create more media outlets, you might be able to neutralize some of the biased opinions. What I know from my Sweden days is that every small town had its daily newspaper. Are they doing their jobs to tell you the truth? If not, then, I would not blame Bonnier for your all ills.
Gk sa: De flesta svenska småstadstidningar ägs eller styrs av Bonnier eller Stampen (Hjörne i Göteborg).
Problemet i dagens Sverige är
1) Konsensuskravet och rädslan/hatet mot oliktänkande ( El classico)
2) Den judiska dominansen i media
3) Samt förnekandet av den judiska dominansen
För tjugo år sedan räckte det att kritisera mångkulturen och invandringen för att bli utesluten i denna extremt judiska miljö. I Danmark, Finland och Norge finns det tidningar som inte domineras av judar – det kanske är skillnaden. Där kallas man inte nazist, fascist och rasist för att man har en egen uppfattning.
Why could not they create their own national media?
Bra fråga. Svår fråga. Fan vet. Jag har själv ställt mig den frågan många gånger. Kanske saknar Sverige en demokratisk tradition sedan många hundra år. Folk med pengar är rädda att lägga sig i de svåra frågorna. Makten är liksom redan uppdelad, de som vill tjäna pengar struntar i att lägga sig i politisk, kulturell och religiös makt; det ingår i avtalet.
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 15:11
My previous post is mainly addressed to Got and DT’s posts.
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 15:16
Dev Saha! Jag tror du bör uppdatera dig på det svenska medielandskapet. Det fanns kanske en tid när den politiska opininionsbildningen huvudsakligen skapades av lokala fristående tidningar. Så är inte längre fallet.Du skall kanske inte debattera sådant du inte har en aning om. Eller har du kanske en aning, kanske till och med mer än en aning. Du försöker kanske helt enkelt medvetet sprida en felaktig uppfattning. I så fall ljuger du helt enkelt. Det är fult att ljuga. Man kan bli föremål för förakt om man ljuger.
Anonym 1.0.
Anonym
27 mars, 2011 vid 16:31
What lie did I make here? What landscape am I not aware of? Look, you do not browbeat me with your anonymous veil on you. You do not have a name? I can assume that you are a backbone less creep from your present and past behavior.
When you call somebody liar, you got to show some proofs! Do you have any? Show me some!
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 17:10
My dear Dev Saha! Of course I have a name – and I think it is as good as yours. Furthermore – either you are not aware of the Swedish media landscape and therefore discuss a topic you know nothing about or you are aware of the Swedish media landscape and are trying to sell us a false picture of it. If the former is true you are stupid, if the latter is true you are a stupid liar. I am NOT saying what you are – that is for yourself to choose.
Anonym 1.0.
Anonym
27 mars, 2011 vid 17:53
So, what lie did I make? Be specific?
Swedish basic education is still free. Use it!
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 19:21
As you say Dev Saha – basic Swedish education is still free. Therefore I have been able to present you with a choice. I do not – however – assume any responsibility for your not being able to make a choice. So the ball is still in your court. By the way – when you studied in Sweden (Uppsala I think it was) did I or did you pay the fee?
Anonym 1.0.
Anonym
27 mars, 2011 vid 19:56
There are many countries who have been trying to exclude Jews from their systems and they have not been afraid of their actions. Why would you be afraid of such Nazi/fascist/racist name tagging? If you think you are right, you should go for it! Nothing prevents you from such actions?
I do not complain, I act.
Gk sa: Complain? Jag konstaterar fakta. “Exkludera” judar från våra system? Att kritisera en jude för hans judiskhet – är det samma sak som att gasa ihjäl honom? Det finns alltså ingen möjlig dialog enligt ditt amerikanska sätt att se på saken? Nej, skärp dig, Dev Saha!
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 17:24
What would be the Swedish way?
Goten sa: Ask the 08-people – I am a goth.
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 19:31
Good night, my friend!
Gk sa: Sogni d´oro!
Dev Saha
27 mars, 2011 vid 20:15
[...] Scherman, då har du övergått från blodshämd till ren satanism. Vi kan räkna med att samtlig judiskt kontrollerad media kommer att deltaga i dessa kampanjer, samt vissa utvalda på [...]
Jan Scherman och kungahuset « Gotiska Klubben
15 februari, 2011 vid 08:53
Är inte rojalist men avskyr dissarna mer än kungahuset. Ner med Aftonhoran, Sexpressen och TV4.
GK sa: Det är bara en tidsfråga innan folk dör pga Aftonhorans journalistik. Och då lär folk få bestämma om de vill handla i affärer som säljer den eller inte. Jag tror på et total bojkott mot alla affärer som säljer Aftonbladet.
rim
15 januari, 2011 vid 14:25
I fallet Jean hävdas även att man ville hålla sig väl med Napoleon själv, vilket slutade lite annorlunda än planerat.
Sedan är frågan i vilken mån man måste skämmas för det som ens far- eller morföräldrar har gjort. Rationellt sätt finns det ingen anledning. Nu känner jag inte till några detaljer om det aktuella fallet, men Nazi-Tyskland var även i mycket ett stort Milgram-experiment, och vi bör vara försiktiga med att kasta den första stenen—det är lätt att moralisera från ett läget där varken en fara lurar eller en frestelse lockar.
GK sa: Låter troligt.
Argumentet “att man inte ska behöva skämmas för vad ens far- och morföräldrar” gäller kanske för en klassisk vardagsborglig syn på saken. Men så är inte läget i dagens Sverige.
Vi kan räkna med upprepade attacker från de grupper som vill avskaffa monarkin eller åtminstone sätta åt Silvia. Svenska folket är för mesiga för att försvara sitt kungahus och för mesiga för att avskaffa det.
Thomas Mathsson förbreder redan nästa sten mot Kungahuset, man hör det på hans ton: http://blogg.expressen.se/thomasmattsson/
michaeleriksson
15 januari, 2011 vid 14:22
jahaja, GK…det var som tusan…
runt 1800 kallt var vi återigen i krig med vår arvfiende ryssen.
dåvarande monarken gustav 4 bad gud om hjälp. på så sätt förlorades östra rikshalvan, och den är ännu utlånad.
(den inavlade?) dåren som bad skickades på porten med rundligt apanage och under alias “överste gustavsson”. han flackade sedan europa runt utan att någonsin få ro.
hur skulle man då tackla sveriges prekära läge? vad krävdes i den situation som uppstått, med ryssen vid strupen?
vad skulle du själv helst ha sett för lösning GK? själv tycker jag att det var ett utomordentligt klokt beslut – TA HIT EN DUKTIG GENERAL MED RYSSERFARENHET.
man vände sig därför till sin forne alliansbroder frankrike och efterfrågade en klok general som visste hur ryssen skulle tas – och det fick man – bernadotte – en av nappes duktigaste härförare
jämför gärna med hur fransoserna hjälpte amerikanerna med att besegra engelsmännen i amerkanska frihetskriget genom att ge dem la fayette- någonting som verkar ha fallit jänkarna ur minnet – världens lön är som bekant otack.
här har vi en sak som förenar sverige och amerika – vår franskfödda frihet men också den ogrundade självgodheten. varken vi eller jänkarna skulle funnits utan frankrike!
vive la france! – vive la liberte! – vive la femme! – vive la revolution!
Gk sa Förr nu och sen styr utlänningarna över 08. En gammal ond tradition. Och nu är det nya härskare i stan. Det var väl min poäng. Hade valt någon Brahe eller Bonde eller någon annan västgot.
zeno
14 januari, 2011 vid 15:40
“själv tycker jag att det var ett utomordentligt klokt beslut”
Jag håller i stort med. Man ska också tänka på att de Europeiska kungafamiljerna under lång tid har präglats av ingiften, allianser och liknande. Det går därför knappast att tala om några nationella kungafamiljer.
Fråga till publiken: Vad är den nuvarande engelska kungafamiljens ursprungliga släktnamn och när bytte de?
” la fayette- någonting som verkar ha fallit jänkarna ur minnet”
Stop och belägg! La fayette har verkligen inte fallit ur minnet på “jänkarna”. Amerikaner tenderar att vara ganska kunniga om sin egen historia även om de inte vet så mycket om andras. Ungefär som svenskar, fast med den skillnaden att dessa oftast inte heller känner till sin egen historia…
Utlandssvensk
14 januari, 2011 vid 15:54
Svar från publiken: Sachsen-Coburg-Gotha men bytte till Windsor i samband med första världskriget? Eller Battenberg men bytte till Mountbatten i samband med första världskriget? Eller Hannover? Eller tvärtom?
patrik blom
14 januari, 2011 vid 17:31
Sachsen-Coburg-Gotha men bytte till Windsor i samband med första världskriget?
Är rätt. Om jag kommer i håg korrekt kommer familjen från Hannover.
Utlandssvensk
14 januari, 2011 vid 17:36
Kungligheters släktskapsförhållanden är ju väldigt snårigt, och inte så viktigt, men såvitt jag förstår var drottning Victoria (och förmodligen ingen brittisk monark före henne) av huset Sachsen-Coburg-Gotha, vilket för övrigt också prinsessan Sibylla, kungens mor, och hennes far, “den kunglige nazisten” Eduard, född som engelsk prins och död som tysk hertig, var. Bröllopet mellan kungens far och mor stod i staden Coburg. Det brukar läggas kungen till last att Coburg var den första tyska stad som fick en nazistisk borgmästare.
Det var personalunion (samma monark) mellan Hannover och Storbritannien under någon period i historien. Det är nog så långt mina kunskaper sträcker sig.
patrik blom
14 januari, 2011 vid 19:06
“Kungligheters släktskapsförhållanden är ju väldigt snårigt, och inte så viktigt,”
Jag håller helt med om detta och har aldrig avsiktigt grävt i saken. Men om man t.ex läser om upptakten till första världskriget så är det slående hur sammanflätade de olika kungafamiljerna ät.
Sitter och tittar på en BBC dokumentär om Enoch Powell som är upplagd på snaphanen. De är duktiga på dokumentärer, britterna!
http://snaphanen.dk/2011/01/14/weekendfilm-bbc-rivers-of-blood/
Utlandssvensk
14 januari, 2011 vid 19:24
Patrik Blom säger: ”Kungligheters släktskapsförhållanden är ju väldigt snårigt, och inte så viktigt,”
Utlandssvensk säger:” Jag håller helt med om detta och har aldrig avsiktigt grävt i saken.”
Här undrar jag om det ändå inte finns en hel del att gräva i när det kommer till kritan vad gäller att förstå olika historiska händelseförlopp, särskilt i Europa?
Detta med kungafamiljerna, och alla andra furstliga hus, grevliga ätter och andra adliga ätter och hur oerhört viktigt det var att försöka tråckla ihop de olika ”husen” och deras makt och inflytande genom olika äktenskapsallianser osv. Det var nog vad de som sökte makt och inflytande hela tiden sysslade med. Det var helt enkelt den tidens ”politik”!(Från 1000-talet och fram till franska revolutionen i stort sett, innan de politiska ideologierna tog fart…)
Där finns mycket att gräva i när det gäller Europas historia. Hur olika icke-adliga familjer gick tillväga för att bli ingifta i de adliga och därmed kunna klättra sig upp till allt större makt och inflytande… och det var inte alltid så vackert tillvägagångssätt alla gånger! Tvärtom ganska så ”blodiga” historier, fastän i ”det tysta”. Hade man de rätta ”preparaten”, så var det inte alltför svårt att avliva någon (familjemedlem) som ”stod i vägen” för makten…. otäcka saker!
Samtidigt kanske ganska viktigt att ”gräva i” för dem som vill få inblick i Europas historia, eller baksidan av Europas historia?….
Familjerna och ätterna och husen, de kungliga, de furstliga, de grevliga osv, i fallande skala, var vad allting handlade om när det gällde att få politisk makt och inflytande. Utan titel fanns i princip ingen möjlighet till detta att tala om, och därför var ansträngningarna ibland mycket stora hos både adliga, men också hos icke-adliga familjer, att stegvis kunna gifta sig till allt viktigare och viktigare titlar. (För de icke-adliga handlade det då ofta om att kunna köpa sig till en titel genom att betala mycket pengar eller kunna erbjuda andra rikedomar vid äktenskap.)
Dessutom ”ägde” sedan de olika kungahusen, furstehusen och grevliga ätterna osv., de länder och riken med alla ”undersåtar” som fanns inom dessa, inklusive dessas arbetskraft och deras skatter och eventuella krigskraft et cetera med vilkas ”hjälp” och ”trotjänande” de kunde dra ut i krig, (”plundringståg”) eller vid tvister med andra ”hus”. (Länder och ätter osv.).
Det är intressant att studera ”släktkartorna” där man kan se mycket. (Många flickor som giftes bort vad verkligen inte gamla! Tolv, tretton, fjorton och femton oftast. Josefine som giftes med Oscar I, var bara (förmodligen) 13 år …
Så både kusingiften var vanligt, samt att bruden oftast var mycket ung….
Josefina Bergfast
16 januari, 2011 vid 01:11
“Här undrar jag om det ändå inte finns en hel del att gräva i när det kommer till kritan vad gäller att förstå olika historiska händelseförlopp, särskilt i Europa?”
Jo, det är helt sant. Jag har läst mycket historia och fram tills 1918 spelade kungliga familjer en stor roll. Det jag menade är:
1. I dagens Europa spelar de inte längre någon större roll.
2. Jag har aldrig läst verk som går in på detaljer om olika familjer. Några gånger har jag börjat men personligen finner jag det plågsamt tråkigt. Men visst kan dynamiken i dessa familjer förklara mycket av Europas historia.
Utlandssvensk
16 januari, 2011 vid 01:19
“I dagens Europa spelar de inte längre någon större roll.”
En hel del ättlingar till de gamla “husen” är dock aktiva inom dagens politik. Men det är klart, det är ju inte som då för tiden.
Men det är ändå av visst intresse att se hur släkterna förgrenade sig över hela Europa.
Det ger perspektiv på olika händelseutvecklingar, men oftast har man kanske ifs fullt upp med att försöka förstå sig på nutiden…
Josefina Bergfast
16 januari, 2011 vid 10:11
västgoternas tid kommer att återkomma – både här hemma och annorstädes. aldrig kasta yxan i sjön – historien är cyklisk till sin natur – liksom både naturen och människorna själva.
men hur är det egentligen med sturarna?
har du koll GK? eller du utlandssvensk?
GK sa: Ingen yxa i sjön, konstaterar bara hur den mentala terrängen ser ut runt Brunkeberg. Tror sturarna är utdöda, annars vore de givna i fronten. Goter ska komma från både öst och väst och från norr och syd och mötas i Gotaland. Så säger profetian.
zeno
14 januari, 2011 vid 16:38
Bra inlägg! Vi vet vad vi har, men vi vet inte vad vi får – precis som historia kan förtälja om tex Iran…..
GK sa: Jo, precis. Litet som i Grodorna av La Fontaine
cyberflo
14 januari, 2011 vid 09:53