Efter vansinne – kommer ännu värre vansinne
Under tjugo år, fram till slutet av 90-talet, läste jag knappt svenska tidningar utan följde enbart via TV de viktigaste nyheterna. Om jag mådde bra av det. Jo, det kan ni er på.
Just nu känner jag en tilltagande ångest – ett slags äckel – över de fenomen jag valt att undersöka den sista tiden. Verkligheten och människorna är mkt sjukare än vi någonsin kan föreställa oss. Bristen på insikt är väl helt enkelt vår räddning. Det finns så många galningar på vilka varken förakt eller hat biter. Vad som händer när man undersöker och motarbetar vissa fenomen är att man drabbas av dem och förvandlas mot sin vilja.
Jag känner en tilltagande cynism växa inom mig och jag vet vad som kommer efter den. Bitterhet. Jag måste söka nya vägar, gå tillbaka mer till poesin och konsten och till mitt gotiska ursprung, till sånt som gör livet värt att leva.
Thomas Jackson beskriver idag på GK hur manipulation och simulering blivit en folkrörelse i Sverige. Julia Ceasar skriver på Snaphanen om delvis samma saker, fast från ett annat perspektiv.
Vi lever i ett vansinnigt samhälle. Och det kommer bli värre. Och blir det en reaktion mot detta samhälle, kommer den reaktionen sannolikt att bli ännu värre. Hade Hittler funnits idag hade jag sannolikt hängt på honom, och lika sannolikt ångrat mig efter en tid.
På 90-talet sa Janne att han tänkte sluta läsa kvällstidningar. Varför det, frågade jag. För att må bättre. Fem år senare frågade jag honom om han fortfarande inte läste kvällstidningar. Nej. Mår du bättre då? Ja, svarade han. Mkt bättre.
Vi kan alltså fortfarande göra val. En bok, en promenad, alltså. Varför inte H C Andersen. Han förstod ju alltsammans utan att göra det märkvärdigare än vilken saga som helst.
”Vi lever i ett vansinnigt samhälle.”
Men så LÄR DIG från våra nya landsmän. De har det enda vettiga förhållningssättet till denna stat. Mygla, ljug, berika dig själv, undvik att betala skatt, slut dig samman med de dina och skydda dem. Det är din önskan att känna ”vi” med alla samhällsmedlemmar som skapar din bitterhet. Välj vilka du vill känna ”vi” med så försvinner den.
MartinA
19 februari, 2012 vid 11:42
Ont om goter just nu. Men det ligger något i vad du säger.
gotiskaklubben
19 februari, 2012 vid 11:51
Alternativet är att hålla förrädarnas vansinne under armarna med arkaisk pliktkänsla. Men plikt emot vad? Jag har plikt mot mina förfäder och mot mina efterkommande. Och mina skattepengar går till varken eller, snarast tycks de användas för att kolonisera oss och inteckna vår framtid. Då bör en människa med pliktkänsla göra sitt yttersta för att inte betala skatt.
Det är groteskt hur svenskar beskattas så hårt att båda föräldrarna måste arbeta heltid och inte har ork nog att skaffa mer än ett eller två barn. Samtidigt som skattepengarna används till att försörja våra ersättare som inte har annat att göra än att koncentrera sig på sin barnflock hela dagarna. Groteskt. Då måste en rättänkande människa göra sitt yttersta för att svälta en så illasinnad stat.
MartinA
19 februari, 2012 vid 16:47
Svenskarna kommer knappast klara detta själva. Tittar mer och mer ut i Europa.
gotiskaklubben
19 februari, 2012 vid 17:19
svenska folket kommer troligtvis bli historiens första folk som röstar bort sig själva.
tyskarna gjorde ett gott försök under förra århundradet, men svenskarna blir nog de första att lyckas.
inget att sörja således – detta är ”demokratins” villkor – kollektivets aggregerade förstånd, eller ”kollektiva medvetande” som en del väljer att kalla det hela.
men vad ska en stackars lämmel göra? lika bra att gömma sig bland de andra lämlarna i flocken och låtsas att det regnar(blött om tassarna här. och ingen fast mark under…blubb…blubb…)
zeno
19 februari, 2012 vid 20:02
Eller så kan kolonisatöerna och mångkulturen vara precis den medicin som vi svenskar behöver. Ärligt talat så var svenskarna visserligen ett fysiskt framgångsrikt folk på 1920-1970. Men liknöjda och självgoda. Kanske kan konkurrens här hemmavid väcka litet jävlar anamma i folkdjupet? Parasiter och förrädare är ju i full färd med att fly landet som den stora utvandringen vittnar om. Vilka blir då kvar om inte de trofastaste?
MartinA
20 februari, 2012 vid 22:26