Åsa Mobergs unga vackra bröst

”varför fortsatte hon att åka hiss
ensam med en klämmare?” Robban
”Hamnade jag ensam med en man i redaktionens hissar noterade jag snarare om han inte försökte klämma mig på brösten än om han gjorde det”

skriver Åsa Moberg på Newsmill. Jag skulle ge mkt för att få att föreviga ansiktsuttrycket hos en kvinna som noterar hur en man ”inte försökte att ta  henne på brösten”.

Det är svårt att låta bli att le åt Åsa Mobergs skrönor.  Hur en hel tidningsbransch, ja kanske en hel värld, mer eller mindre blev besatta av hennes bröst.  Jag ser framför mig hur en dubbelhaka bland korsordsredaktörerna, i smyg efter nattskiftet, målade små svarta tuschringar runt den röda stoppknappen i redaktionshissen och skrev ”Åsa M” bredvid. En ren komplott alltså. Och hade chefredaktören, överbefälhavare och ärkebiskoppen (alla tre etniska svenskar) stått där i hissen tilsammans med henne så hade nog även de frågat artigt:
– Hördu Åsa, skulle du ha nåt emot om vi tog dig litet på brösten?

Åsa Moberg
Man blir faktiskt lite nyfiken på hur snacket gick mellan journalisterna när de diskuterade Åsa Mobergs pattar på lunchrasterna?  Eftersom de flesta bröstklämmarna är för ängsliga för att gå i svaromål så får vi väl aldrig reda på det, tyvärr.

Själv blir jag  mer och mer intresserad av kvinnan bakom brösten. Visst ser hon litet nymfomanisk ut. Inget fel med det. Ligger en hel del energi i detta utseende. Sensuell är hon också. Varken kattblicken eller munnens borgligt avslappnade uttryck lämnar betraktaren oberörd. Fellini glömde jag bort. Nästan som en Fellinifilm läser jag Åsa Mobergs artikel. Blir mer och mer nyfiken. Och hennes bröst. Hur såg dom ut? Finns det bilder? Gamla fotoalbum?

Berätta mer om dina unga bröst, Åsa, jag kan aldrig få nog! Hade du sett din egen ”roll”, din egen ”skuld”, då hade detta kunnat bli spännande läsning, rent av allmänmänsklig, men nu blev det inte så. I stället valde du att flirta med en trött och medioker svensk tidsanda. Men likväl var du var nära att skriva något charmigt och kul.

Låg förresten inte Aftonbladet i Gamla Klarakvartern vid denna tid, alldeles invid den tyska ölkrogen St:a Klara. En gång utanför toaletten på denna krog klämde jag nämligen en kvinna på brösten. Hon var högst tio år äldre än mig. Tänk om det var Åsa Moberg.

Ref: Dn