Gotiska Klubben

Emanuel Swedenborg om Stockholm

Andliga Dagboken – Diarium Spirituale – av Emanuel Swedenborg. Själv kallade han den Märkvärdigheter, Memorablia:

Om svenska städer, yttersta domen och svenska folket

5034. Även det svenska folket bor i städer, av ovan omtalad orsak, nämligen för att de därigenom skola hållas i en invärtes fruktan för lagens straff och för mistning av sitt anseende för rikedom och äreposter. Denna fruktan kvarbliver efter döden, om de vistas i städer, men om de bo utanför städerna, försvinner denna farhåga. Även de svenska städerna äro flera till antalet, som fallet är med de andra.

De ligga dock nära varandra, så att man på en minut kan komma från den ena till den andra. De skiljas åt genom ett stycke mark eller ett stycke mur. Städerna äro grupperade efter olikheterna i befolkningens lynne och natur, det vill säga efter deras naturliga godhet eller ondska och därmed följande sanning eller falskhet, och detta åt öster, söder, väster och norr.

Samma slags befolkning är mer endels förlagd i en så placerad stad, men de äro sammanförda på följande sätt. När onda andar äro förlagda i städerna, så äro de värsta i mitten, och därefter gradvis bättre ända till utkanterna; på detta sätt bevakas de onda som äro där inne.

Men i de städer, som bebos av goda, där äro de bästa i mitten och sedan, gradvis ända till utkanterna, de mindre goda och understundom sådana onda, som kunna förbättras. Därför kunna de änglar, som äro ovan om och därinne, genast se, hurudan staden är; de bedöma deras natur och lynnen efter deras lära om gott och sant och deras därav följande leverne. Det är därför som stad i Ordet betecknar lära.

5035. Vad de svenska städerna beträffar, så är Stockholm huvudstaden, i öster låg Falun, i norr Borås och så vidare, dock alla utgörande en enda stad. Även de som bo på landsbygden, långt från städerna, hava sina hus där och bo i alla fall i städerna. Orsaken är också den, att de onda leva som rövare, ty hos dem övas olika slag av stråtröveri, så snart de äro utanför städerna och därmed utanför faran för liven, för lagen och för anseendet. De nämnda städerna bebos emellertid av onda.

5036. De goda äro däremot samlade i en annan stad, som liknar Göteborg; mitt i denna stad bo de, som alltid varit ärliga under sin levnad. Merendels bo de först i hus, som likna dem de bebott i livet, men bostäderna ändras sedan efter förändringarna i deras livsbeskaffenhet.

5037. Vad beträffar det svenska folket i allmänhet, så tillhör det de elaka folken. Det goda hos dem är oäkta, och även det sanna. De tänka nämligen mera från sitt innersta än andra nationer. Emedan de numera leva i frihet i jämförelse med förr, då de voro under envälde, så framträder deras inre och blir fortare än förr synligt i det andra livet.

Förr voro de visserligen också ärelystna men mera inom sig: fruktan för konungen och hans makt hejdade dem då, och den håller deras begärs glöd liksom dold under askan, ur vilken den dock bryter fram.

Svenskarna bry sig i allmänhet icke om borgerligt gott och borgerligt sant, som framträder i lagen och därifrån i sederna, utan de förvanska det goda och sanna ilagen, så mycket de kunna. De fråga icke heller efter det goda och sanna i religionen, somde därför endast bekänna med munnen, sägande sig vara kristna. Men de äro ingenting mindre; ty det borgerligt goda och sanna är religionens grundval, emedan det är liv och gärning.

5038. Detta framställdes genom en uppenbarelse, som det plägar ske i den andra världen. I höjden syntes en skepnad med en kniv och en sax: kniven framställer och betecknar det goda i samhällslivet och saxen det sanna. När de, som voro i den nämnda stora staden, sågo detta, då gladde sig de onda och gillade det och kallade det även för kvickt, sinnrikt ochklokt, vilket betydde, att de som förfalska det goda och sanna, de vinna därför erkännande, bli omtyckta och befordrade till hedersposter och vinster. Det syntes, att knivens och saxens kraft var så stor, att den kunde tränga till människans inre, vilket var ett tecken, att de kunnaalldeles förfalska det goda och även det sanna, så att det är omöjligt att stå emot. Men desom voro bättre, de gladde sig icke och brydde sig icke därom, några, emedan de icke haftslughet nog att förfalska det goda och sanna, andra, emedan de kunnat men icke velat göradet, och så av varjehanda anledningar.

5039. När kniven och saxen syntes i höjden, då skilde änglarna på Herrens befallning debättre från de onda, och de bättre utgingo ur staden. Och nu sjönk den stora på detta sättbefolkade staden i sin mitt djupt ned, nästan som då vatten suges ned i virvel genom ett hål,det övriga av den stora staden sjönk långsamt. Därvid rasade först husen, och då börjademan på nytt uppbygga en stad, men nu i en annan ordning, varom på annat ställe.Ordningen är sådan, att de värsta äro i mitten, och de mindre onda runt omkring. Menhurudan anordningen är, det kunna icke invånarna veta, utan endast änglarna genom genom Herren; den sker nämligen med vederbörlig växling efter ondskans och falskhetens natur hos dem.

5040. Huru brottsliga och fräcka de flesta av denna nation äro, kan icke beskrivas; bland de värsta äro trollkarlarna, som övat ont på jorden. De öva ännu värre ont i det andra livet, men de ödeläggas fortare. Men de, som på jorden idkat yrken, som kräva konstfärdighet, såsom maskinkonst och trädgårdskonst, de omvandla dessa i trollkonster och föröva gräsliga ting, som jag dock icke får beskriva, ty de äro sådana, att de ej kunna begripas.

5041. De bättre slå sig också tillsammans i städer på skilda ställen, utanför den stora, och utställa vakter. Men det oaktat oroas de oavbrutet av rövare, ty från den stora staden rycka sådana ut, när de andra veta om ingenting eller sysselsätta sina tankar med annat, och då tillfoga de dem skada, som gör, att de äro tvungna att flytta till en annan plats.

5042. Därnäst sjönk en del av den stora staden djupare, och ännu djupare sjönk Falun, av denorsak att de onda där äro mera i sitt invärtes än andra. De ha dock i våra dagar blivit värreän de fordom voro, vilket vållats av deras styresman (A. Swab). Denne har nämligensöndrat befolkningen, tubbat med vinning och penningar, belönat alla, som höllo medhonom, och utmärkt dem även både genom ränker och ord. De övriga, hurudana de än voro,ärliga och oärliga, har han förföljt på alla vis, berövande dem deras inkomster, tadlandedem personligen och genom andra, korteligen, han har utsått misshälligheter och invärtestvedräkt i alla kretsar i staden. Följden härav blev, att dessa, som från gamla tider haftärligheten till arvedel och därför även innerst inne varit visa, nu mera, emedan de utrotatdessa egenskaper hos sig, äro bland de sämsta folkslagen i Sverige. Därför ha de ocksåsjunkit till ett större djup än de andra.

5043. Allt som allt, det svenska folket är sämre än något annat folk i Europa, med undantagav det italienska och ryska. De tänka nämligen i det inre, ej i det yttre; så ha de nämligenhelt och hållet inrättat sig, liksom flera andra. Med större färdighet än någon annan föra deen utvärtes ärlighet till torgs, så att de med denna kunna bedraga vem de vilja i det andralivet. De tänka mera än andra i sitt inre, men detta kommer ej fram i deras yttre skick. Det har visat sig, att de i sitt inre hysa hätskhet, hatfull hämndlystnad och grymhet och att de äro fulla av svek i sin hätskhet och hämndlystnad, ända till andras fördärv. Allt detta uppenbaras i det andra livet, ty där visas det inre.

Written by gotiskaklubben

6 november, 2010 den 19:14

Publicerat i Gotiska Klubben

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ja, vad ska man tro eller ana eller försöka förstå att Emanuel Swedenborg menade men dessa tankar?
    Han ser alltså ”andar” på något vis, över olika städer, och delar av städerna? Och hur de är beskaffade?
    Så märkligt! Hans hjärna måste ha uppgått i någon slags översinnlig dimension, och givet honom ”bilder” och ”syner”, som på något vis har förklarat saker för honom? Det är nog svårt för andra som inte alls kan se eller tänka eller ana hur det kan ha ”sett ut” för hans ”inre blick”, att riktigt kunna begripa sig på vad det egentligen är som han beskriver?
    Jag läste själv ur Romarbrevet, som Paulus skriver, från kap. 10 och framåt ungefär t.o.m. kapitel 15. Mycket märklig läsning där också.
    Han pratar om att det endast beror på Guds missnöje med Israel, som ”folken av nationerna”, som alltså är av den vildvuxna vinrankan, blir inympade på något vis till ”den ädla vinstocken”, och de skall genom tro på Kristus, Ordet, bli renade, för att sedan kunna offras, precis som Jesus Kristus offrades, för att Israels folk skall bli räddat…???
    I kap. 12:1-2, beskriver Paulus: ”Följaktligen bönfaller jag er bröder (förmodligen de kristnade bröderna från ”nationerna”?) att frambära era kroppar till ett levande och heligt slaktoffer, som är välbehagligt för Gud”…
    Paulus säger att han är apostel, en Jesu Kristi offentlig tjänare till nationerna, för att rena dem, så att de blir helgade, precis som Jesus var, för att offras som ett välbehagligt offer inför Israels Gud, så att Israeliterna kan räddas….? (Rom 15:16-17)….
    Ja, det är mycket man kan undra över….
    Den ena dagen tror man att man förstår lite, lite av någonting komplicerat med religionerna, för att sedan nästa dag, åter igen bli konfunderad och undrande…..
    Hela Kristendomen är kanske inte som man tror att den är? Vem vet?…
    Och Swedenborg, hans ”syn” när Stockholm brann, är ju verkligen märklig….!

    GK sa: Läser en bok om Goethe just nu. Det berättas om att Isac Newton hade ett av Europas största alkemiska bibilotek. Att ren vetenskap och ”vidskepelse” inte skilldes från varandra på den tiden.

    Naturligtvis var Swedenborg mkt beläst och kände väl till vad som hände runt honom i Europa…men…men det förklarar ju inte allt.

    Swedenborgs korrespondanslära påverkade Baudelaires syn poå konsten och poesin, som påverkade Rimbaud och som sedan påverkade men ”estiserades till döds” av Andre Breton och de alltför materialistiska surrealisterna.

    Josefina Bergfast

    6 november, 2010 at 21:40

    • Ps. Alltså Swedeborg ”såg” att det brann i Stockholm, fast han befann sig långt därifrån!, Kanske var det Linköping? Och kunde ändå göra ett uttalande om att det brann i Stockholm, vilket visade sig vara sant! Märkligt! Ds.

      GK Det står väldigt bra sammanfattat om Swedenborg på Wikipedia:

      Det finns tre berättelser om Swedenborgs psykiska krafter som återkommer i litteraturen kring Swedenborg.[43] Den första händelsen skedde klockan 18:00 vid en middag i Göteborg den 29 juli 1759, då Swedenborg upphetsat berättade att en brand utbrutit i Stockholm. Elden härjade i hans kvarter och hotade hans eget hem. Två timmar senare förklarade han lättat att branden stoppat tre hus ifrån hans eget hem. Två dagar senare ska det ha rapporterats det att alla dessa fakta stämde

      Josefina Bergfast

      6 november, 2010 at 21:53

    • Det finns ytterligare lite märkiga uttalanden av Paulus, som talar om hur han ”endast talar om det som Kristus har utfört genom honom …FÖR ATT NATIONERNA SKULLE FÖRAS TILL LYDNAD”…? (Romarbrevet 15:18)
      Vidare säger han i vers 26-27 att ”de som bor i Makedonien och Akaja har beslutat att dela med sig av sina ägodelar som ett bidrag till de fattiga bland de heliga (judarna?)i Jerusalem”, och att de har beslutat att göra så därför att ”de ju ”STÅR I SKULD till dem därför att (NATIONERNA) har fått del av deras ANDLIGA GODA och står därmed i SKULD till dem, och är i sin tur SKYLDIGA att offentligt betjäna dem med något gott i materiellt avseende”…..?
      Dessutom står det vidare i vers 31 att HANS TJÄNST ÄR AVSEDD FÖR JERUSALEM och att han hoppas att hans tjänande (med att predika för nationerna) VISAR SIG VARA VÄLBEHAGLIG FÖR DE HELIGA DÄR….?
      Man kan inte låta bli att undra lite över den här texten. På sätt och vis verkar det som att hela läran är ett slags erövringståg, där ”nationerna skall bringas till lydnad” och förberedas till att villigt ”låta sig offras”, för ”de heliga i Jerusalem” skull…?
      Och då kan man ju förstå uttalandet som den gamla rabbinen gjorde i Jerusalem Post, om att ”gojim” endast finns till för att ”tjäna judarna”, och att något annat egentligt existensberättigande utöver det har de inte…?
      Då kan man kanske också förstå judars inflytande i olika länder? De själva intar ju inte någon ”tjänarroll” därför att de är väl av sin Gud istället beordrade att ”gå fram och agera huvud och inte svans”, och de måste ju lyda sin Gud, för annars hotar han dem med att låta ”andra folk” straffa dem…?
      Alltså folken av nationerna som bli kristnade, och därmed ”vunna för de heliga i Jerusalem”, (för judarna, även de som inte är ”troende”?) är ålagda att ”tjäna”, medan ”de heliga” (judarna?) är de som skall ”betjänas”?
      Och det finns ”vinster” och fördelar med denna ordning också för ”tjänarna”, därför att så länge de är ”användbara” för ”de heliga herrarna” (judarna?) så hålls de vid liv..?
      Jag måste säga att jag själv inte riktigt har sett, eller lärt mig att se kristendomen i den här vinkeln förut, vilket gör mig lite fundersam…
      Kristendomen är väl därmed en erövringslära, vars mål är att ”erövra nationerna”, FÖR OCH TILL DE ”HELIGA” i Jerusalem (judar? Även icke- religiösa judar?)?
      Och jag som trodde att kristendomen var en ”frälsningslära, en befrielselära” för den enskilda individens egen ”frälsning och befrielse” och ”godkändbarhet” (gud-känd-barhet?) inför Gud, Den Helige identifieraren, Livgivaren…
      Kanske var det därför som Nietzsche menade att det var en religion för slavar…..?

      Josefina Bergfast

      7 november, 2010 at 10:35

  2. I den kunskapstradition där Newton och Swedenborg var verksamma är en ”nation” ett sorts väsen. I traditionen brukar det kallas en ”ärkeängel” eller, hos Steiner, ”folkande”. Vet man det så blir det kanske mindre gåtfullt att man kan ha åsikter om en ”nations” mentala hälsa, moraliska status osv.

    Intressant att ni befattar er med dylika spörsmål!

    Pappan

    Gk svarar: Vi delar den uppfattningen…och Sverige är i dag ett ohjälpligt sönderfallande väsen…de folkandar som vill överleva har redan flytt 08.

    ”De goda äro däremot samlade i en annan stad, som liknar Göteborg; mitt i denna stad bo de, som alltid varit ärliga under sin levnad” wo oh o…wo oh o…

    Pappan

    7 november, 2010 at 10:52

  3. Tack för det Goten… Swedenborg är oläslig men läslig. Dvs stilen är pedantisk och seg men han har förvisso något att säga. Detta får en att hänga kvar.

    Min favorit av mannen är Drömboken: den är inte så pedantiskt. Annars har jag en smärre biografi över mannen plus lite mer här:

    http://lennart-svensson.blogspot.com/search/label/Swedenborg

    GK sa: Håller med om det det. Svårt att läsa honom, det bara strömmar ur honom…han är ingen driven skribent…ofta ett tjatigt och tröttsamt språk…ändå slutar man inte. För det han förmedlar är ofta sanslöst.

    Ibland skrattar jag högt när jag läser honom. Jag är nog först med att konstatera att Swedis ibland även är satiriker. Jag har inte läst om det någonstans. Har du?

    mirotanien

    7 november, 2010 at 11:00


Kommentarer inaktiverade.