Gotiska Klubben

Sverige som sagoland

SVERIGE SOM SAGOLAND

av Lennart Svensson

Varje morgon går Stefan Ingves ut i skogen och hugger träd. Sedan tar han träden och gör papper av dem. Sedan tar han på sig trollkarlshatten och skriver imaginära värden på papprena. Sedan skriver han under med sitt namn och vips är papperslappen värd det som står skrivet på den: en skuldsedel utan täckning som folk ändå sätter värde på.

Så Stefan Ingves är en beundransvärd man, en häxmästare av sällan skådat slag! Han trycker pengar, sätter ett godtyckligt värde på dem och garanterar dem i kraft av sitt chefsskap för Sveriges Riksbank. Nå, han bör då se till att kunna stå för vad det nu är han lovar, för pengarna backas ju inte upp av något. Det finns ingen pant som motsvarar siffran som står på sedeln. 500 kronor i vad? 500 kronor luft, ”a pie in the sky”, det är vad det är. Förr backades varje krona upp av en viss kvantitet guld. Den spärren togs bort 1975. Sedan dess är kronan en värdelös papperslapp. Dess enda värde består i dess imaginära värde, det värde folk anser kronan har – ”appreciated value”.

Detta är en modern form av hokus-pokus: papperspengar gäller som betalningsmedel eftersom folk anser att de gör det. En magisk cirkel.

Man behöver inte vara fantasyförfattare idag för att roa folk. Det räcker med att berätta om Sverige 2011: bankchefer som skapar pengar ur tomma intet, generaler som försvarar Sverige i Afghanistan, politiker som hatar sitt eget land och sitt eget folk, domare som frikänner invandrare men dömer svenskar till hårda straff. Lägg till det en riksbank som anser att ”vi har för mycket guld” när guldpriset samtidigt stiger, som säljer delar av vår guldreserv eftersom de tror att guld är värdelöst, och du har en fantasysaga mer intrikat än allt vad Tolkien och Moorcock kunnat hitta på.

Välkommen till Soria Moria land. En trollkarl har hand om skattkistan, premiärministern hatar sitt land, riksmarsken krigar i Långtbortistan, domarkåren är korrupt och kungen har ingen makt. Alla är under makt av en Kyrka som predikar självhat, kryperi för främlingar och ner med alla traditionella värden. Jag önskar jag kunde komma på en så bra fantasyintrig själv.

Nåväl, om vi nu ska snacka fantasylitteratur så har jag nog skrivit en del sådant. Länkar följer efter denna artikel. Men övrig svensk fantasy då, är det något att hänga i granen? Ja – om du gillar titlar med ”mörker” och ”vinter”. Vad sägs om ”Svavelvinter” (Erik Granström 2004), ”Ondvinter” (Andreas Björkelid 2009) och ”Vintermörker” (Lars Wilderäng 2010)…? Rena natta som ni ser. Jag kan iofs själv gilla svärta, jag frossade i den i ”Eld och rörelse” 2007, men dess titelberättelse skrevs ju 1990. Så hur är det med svenska författare av idag, var är visionerna? Förmågan att se lite ljus i eländet? Nog är Granström och c:o skickliga skribenter men det räcker inte, vi behöver även ett ljus över tingen, en känsla av mening och ”trots allt”. Och fantasyböcker som inte alltid har ”vinter” i titeln.

Och orkar man inte gå till skönlitteraturen kan som sagt verkligheten vara en rätt bra fantasy också, ett spännande eller kanske absurt äventyr. Sverige som operettkungadöme. Och även om man bortser från Sverige så händer det mycket i världen idag, det kommer inte att bli tråkigt framöver. I turbulenta tider får författare det svårt; under världskriget skrevs till exempel rätt få fictionverk. Så passa på att samla på dig bra böcker innan det går söderut, böcker kan bli
en bristvara framöver…!

Berättelser av  Lennart Svensson:
Fantasynovellen ”Kerubernas svärd”
Sagoromanen ”Till Smaragdeburg”
Fantasyromanen ”Agajan äventyraren”

Written by gotiskaklubben

26 april, 2011 den 17:57

Publicerat i Gotiska Klubben

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Pengar är en av mänsklighetens verkligt stora sociala uppfinningar. Pengar underlättar existensen för alla människor i alla länder i alla tider.

    Den annars så läsvärde Lennart Svensson försöker göra ett nummer av att han inte förstår hur det hela fungerar, och som han därför kallar hokus-pokus. Det enda vi kan lära oss därav är att Lennart Svensson inte förstår hur pengar fungerar. Det är synd, han skulle nog kunna förstå om han ansträngde sig lite mer.

    Men en del annat i krönikan var bra.

    patrik blom

    26 april, 2011 at 19:01

    • Jag överdrev och spetsade till det. Satir kallas det.

      Papperspengar i sig kan funka bra. Dock föredrar jag en valuta med guldbackning framför en utan sådan. Så Nixons frångående av guldmyntfoten 1971 var något principiellt bra tycker du? Svenska kronan sedan 1975 saknar guldbackning – bra?

      1890 kunde man få en varmrätt och efterrätt på Operakällaren för 1 (en) krona. Idag räcker inte en krona till en kola ens. Pappersvalutor förlorar i värde. Dock: ett uns guld kunde 1890 köpa dig en bra häst och det kan det fortfarande. Ett uns guld är värt 10 000 kr cirka och för det får man en bra häst år 2011!

      Att huxflux återgå till guld eller silver som valuta skulle så klart bli krångligt som f-n. Men dagens system med papperspengar, ”fractional reserve banking” (pengar skapas ur tomma intet vid utlåning) och dynamik till varje pris har nått vägs ände.

      GK sa: Snacka inte skit om pengar – skaffa en skottkärra! 🙂 Jag är övertygad om att Patrik Blom planerar att redogöra för varför en hyperinflation ALDRIG kan uppkomma i vår tid.

      vv

      svensson

      27 april, 2011 at 07:03

  2. Mycket bra och klarsynt Lennart. Tror inte vi kan göra annat än att själva handla några enstaka silver och guldmynt för våra surt förvärvade papperspengar, men det borde vi i alla fall göra. Sedan kan vi gömma dem under svinstian eller längst ner i vedboden. Och där kan faktiskt ett litet ljus sippra in, det är ju bara att kolla i tabellerna.Låt oss också glädjas åt att gäddleken kommit igång på allvar och varför inte ta saken i egna händer och gå ut och klubba en i frihetens namn!

    Markus Andersson

    26 april, 2011 at 21:59


Kommentarer inaktiverade.