Gotiska Klubben

Svenska medelklassen i uppror mot John Gray

John Gray påstår hos #skavlan att det finns skillnader mellan kvinnor och män. 08-raseriet på twitter är riktigt underhållande.

Written by gotiskaklubben

11 februari, 2012 den 01:59

Publicerat i Gotiska Klubben

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. John Gray har både rätt och fel. Han är lite efter i Sverige men före i USA. Intensiv var han dock. Jävla va´ha gaggade. Klart det finns skillnader mellan könen. Otroligt stora och det är meningen. Nerkokat till realiteter handlar det om vem ska göra skitgörat. Vem som är latast och vem som har mest makt helt enkelt läs; vem lagar maten, vem går upp mitt i natten när barnen är sjuka och gråter, vem städar och tvättar, vem går ut med soporna. vem handlar, vem är det som får stå på pass helt enkelt.

    Gk sa: ”Nerkokat till realiteter…” snygg formulering🙂

    Hanna Paj

    11 februari, 2012 at 21:40

    • Det tycker jag med. Verkligen bra! Suveränt rakt av.

      Falkenström

      12 februari, 2012 at 18:02

  2. Tycker att John Gray krånglar till det lite i onödan när han tala om ”olika behov”.

    Behov är nog oftast likartade för alla människor, kvinnor som män, vad gäller behov av mat, hem, fortplantning, försörjningsmöjligheter, familjetillhörighet, samt socialt, intellektuellt och känslomässigt välbefinnande och tillfredsställelse osv .

    Däremot finns det ju fundamentala olikheter i hela det biologiska systemet mellan män och kvinnor, som därmed också då generellt sett medför att det oftast just är olika SÄTT som män och kvinnor, flickor och pojkar, känner harmoni, lycka, tillfredsställelse, inspiration, välbefinnande och livsglädje, och som gör att män och kvinnor, pojkar och flickor, ofta tala ”olika språk”, vilket ibland, och kanske inte så sällan, kan leda till ”missförstånd”…..?

    ”Kvinno-språk” och ”mans-språk”?

    Dvs. ganska olika ”kulturer för välbefinnande”…..? Det var ändå intressant hur John Gray förklarade vissa av dessa olikheter.

    Det som de flesta flickor och kvinnor blir ”inspirerade av” och ”mår bra av”, psykologiskt, känslomässigt, intellektuellt och socialt osv., det tycker ofta många pojkar och män är ”tråkigt”? Eller kanske händelselöst? För lite ”aktion”…?

    Flickor och kvinnor ”bara pratar”….?

    Pojkar och män kan t ex ofta med outtröttlig ihärdighet och uppmärksamhet ”meka med sina mopeder”, eller spela ishockey eller fotboll med laget, eller tävlingar i alla möjliga former, med bilar, skidor, cykel, vad som helst, eller fokusera på att konstruera bilmotorer eller bygga hus eller pyssla med något tekniskt eller annat som ger dem inspiration, vetenskaplig forskning av olika slag som ger dem nobelpris osv.

    Flickor och kvinnor tycker oftast att det är roligare och mer inspirerande samt mer tillfredställande, socialt sett, att t ex sitta och prata, och att analysera, vända och vrida på allt möjligt och ingenting, både allvarligt och lättsamt, oftast då med flickkompisar. Eller de kan inveckla sig i meningsfulla samtal med sina mammor, mormödrar, farmödrar, fastrar och mostrar osv., eller jollra med sina bäbisar, eller vara med sina barn tillsammans med andra mammor… et cetera……….. och det är ju då VÄLDIGT TUR att just mammor då oftast är så BRA på att BARA PRATA därför att det medför ju att barnet i tidiga småbarnsåldern faktiskt tillägnar sig SPRÅKET, vilket ju är oerhört värdefullt….

    Dessa sätt är de mest vanliga OLIKA SÄTTEN för pojkar och män, flickor och kvinnor, att socialt, psykiskt, känslomässigt et cetera, må bra på helt enkelt, men en liten del avviker förstås, som i alla former av generella mönster och staplar.

    Josefina Bergfast

    12 februari, 2012 at 12:34

    • Ps.

      Den fokus på att ”prestera” sex, sex, sex, och ”passion, passion, passion”, på bekostnad av familjära relationers upprätthållande, och på bekostnad av respekten för ”privatlivets rum”, och dess behov av just värnande, aktande och respekterande, som har genomsyrat det samhälleliga och massmediala rummet, kanske under hela 1900-talet med hjälp just av ”den massproducerande, multinationella, industriella, massmediala industrin”, har varit förödande för många familjers förmågor till sammanhållning, vilket i sin tur har fått många negativa konsekvenser för många barn och ungdomar, och som också i förlängningen har medfört negativa konsekvenser för hela samhällskroppens väl och ve. Tråkigt nog.

      Ds.

      Josefina Bergfast

      12 februari, 2012 at 14:10

  3. John Gray har i allt väsentligt rätt även om det är grovt generaliserat och presenterat på ett sådant sätt att en nasare på Kiviks marknad hade rodnat av mindervärdighetskänslor. Om inte annat tyder antalet ensamhushåll i Sverige att något har gått ordentligt fel det senaste kvartsseklet.

    Vad de kulturmarxistiska elitfeministerna totalt har missat är att människan är komplex, vi har den sociala varelsen och den animaliska varelsen där den animaliska är den starkare och tar över i otider; krig, svält, katastrofer… Prio ett för den animaliska varelsen är överlevnad, prio två är släktets överlevnad (fortplantning). Om den animaliska varelsen hela tiden är satt på undantag kommer den antingen att dö (låga födslotal) eller ta över (”rymma med hembiträdet”).

    Missförstå mig inte, jag är starkt för jämställdhet men inte på bekostnad av kvinnlighet eller manlighet. Samhället idag är omgärdat med så många måsten och krav så att individen inte hinner med sig själv och den, som man i allt mindre utsträckning, lever ihop med. Eller som John Lennon sa ”Life is what happens to you while you’re busy making other plans”.

    John Lennon skrev också i Norwegian Wood ”I once had a girl, or should I say, she once had me” vilket väl illustrerar hur parbildning egentligen går till. Det är inte män som väljer kvinnor, det är kvinnor som låter sig väljas. Unga jämställda svenska män med ”den nya mansrollen” i bagaget och ser kvinnan som en jämlike kommer ofta till korta gentemot män från andra kulturer som inte har den begränsningen men som heller inte kommer att kunna hantera en stark och självständig kvinna i längden.

    Nej, in med mer passion och mindre samverkansavtal. Svenska män bidrar förresten redan idag ”till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodose” med nitton minuter varje dag. (Pär Ström, Sex feministiska myter 2011)

    Vive la différence!

    Argus

    12 februari, 2012 at 13:30

    • vive la femme!

      zeno

      12 februari, 2012 at 16:07

    • Övanstående floskel-orgie är det dummaste jag har läst i modern tid. Varför skulle ensamhushåll vara mindre värda än flerpersons-dito? Att man BOR själv hindrar väl inte att man kan ha ”passion” i sitt liv? Dylika övningar blir snarast bättre av att inte behöva se varandras skitiga underkläder på badrumsgolvet till vardags,eller reta sig på små ovanor hos den andre vid t ex frukostbordet.

      Eva Anderson

      16 februari, 2012 at 00:30


Kommentarer inaktiverade.