Gotiska Klubben

W.H. Auden: Musée des Beaux Arts

”Landscape with the Fall of Icarus” av Pieter Brueghel wiki

När det gällde lidande tog de aldrig fel,
de gamla mästarna, de förstod så väl
dess mänskliga situation: att det äger rum
medan någon annan äter eller öppnar ett fönster eller bara likgiltigt passerar förbi.
Att det, medan de äldre passionerat väntar
på den märkliga födelsen, alltid måste finnas
barn som inte speciellt längtar efter den, där de
åker skridsko på en damm i skogsbrynet.

De glömde aldrig
att till och med det gräsliga martyrskapet
måste ha sin gång någonstans i ett hörn,
på en onsygg plats
där hundarna lever hundliv och torterarens häst
skrubbar sin oskyldiga bak mot ett träd.

I Breughels ”Ikaros” till exempel: vad allting
vänder sig bort, helt lättjefullt, från olyckan;
plöjaren kanske hörde ett plask, ett förtvivlat rop
men för honom var det inget viktigt missöde;
solen sken, som den skulle, på de vita benen
som försvann i det gröna havet: och det dyrbara,
utsökta fartyget, som måste ha sett något överraskande:
en pojke som föll från himlen,
hade ett mål någonstans och seglade lugnt förbi.

* * *
W.H. Auden  – engelskt original
Tolk: Petter Bergman, Bonniers, 1965/ Goten

Written by gotiskaklubben

24 september, 2012 den 03:10

Publicerat i Gotiska Klubben

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Vackert! Mer sånt’!

    Förortskärring

    20 september, 2012 at 16:22

    • 🙂

      gotiskaklubben

      20 september, 2012 at 20:51

  2. Jodå,visst vare vackert,men den trogna läsekretsen vill ha fler sånna där korta japanska dikter.

    Olof

    20 september, 2012 at 20:21

    • Kanske är inte detta typisk poesi, Auden hade lika gärna kunnat skriva detta på prosa. Men det är ett stycke komprimerad analys av världsklass. Ska återkomma med fler haiku.

      gotiskaklubben

      20 september, 2012 at 20:51


Kommentarer inaktiverade.