Gotiska Klubben

T.S. Elliot: ”En statsmans svårigheter”

eliot tittar till högerThomas Stearns Elliot: ”En statsmans svårigheter

T. S. Eliot sa en gång: “En teaterpjäs ska ge dig något att tänka på. När jag ser en pjäs och förstår den första gången så vet jag att den inte kan vara särskilt bra”.

Ju mer jag läser TS Eliot ju bättre blir han, dvs ju mer förstår jag. Denne klassiskt skolade, torra och småsura men ack så charmiga engelske poet, född i USA 1888, är nog en av dem som bäst fångar 1900-talet, mellankrigstiden, åt oss som ännu är intresserade. Precis som sin nära vän Ezra Pound har han blivit anklagad för antisemitism. Se video i kommentarerna eller googla på ”DN, Eliot, antisemitism” så hittar ni säkert litet gnäll av någon svartsjuk 08-jude.🙂

När jag bestämde mig för att lägga upp ”En statsmans svårigheter”, översatt* av Johannes Edfelt, började jag söka på Nätet efter det engelska originalet. Men jag kunde inte hitta dikten för det är nämligen ingen dikt.

Detta som ni kommer att läsa, och som förmodligen mkt få kommer att kommentera, är alltså ett utdrag från en pjäs skriven på vers av Eliot 1958 med namnet ”The elder statesman”. Faktum är att pjäsen gick på en teater i Chicago så sent som våren 2013, och att texten värderas högt av Eliotkännare.

Ja ja ja, jag vet att ni orkeslösa stackare inte kommer orka att läsa dikten, men om man kunde få en byråkrat eller en politiker, som tröttnat på sitt usla värv, att läsa den, då tror jag att denne skulle hamna i extas. Eliot gestaltar nämligen med exakt precision hur det är att vara en före detta hatad politiker som blivit för gammal för att ha någon betydelse längre i samhället. Hans tankar och känslor pendlar mellan nuets fasansfulla plikter och tristess och drömmens och minnets kusliga men även ljuvt påträngande verklighet.

Jag tror fan jag ska fråga Patrik Ehn om han vill kommentera ”En statsmans svårigheter”. Han borde förstå, både intellektuellt och med alla de känslor som måste ha genomborrat honom när han så orättvist uteslöts ur Sverigedemokraterna av dess genuint ointellektuella ledning.😦

Läs dikten högt. Nu eller om tjugo år. Jag skiter i vilket. Ja läs den, när ditt hjärta börjar ruttna och på nytt fylls av liv, ett ganska vemodigt liv, men likväl levande…

* Formateringen här är inte korrekt, då bloggtekniken inte medger det grafiska utseendet från den tryckta versionen som är hämtad från ”T.S. Eliot DIKTER i svensk översättning” Bonniers 1963

En statsmans svårigheter

Förordna, vad ska jag förordna?
Allt kött är hö, däri inbegripet
medlemmarna av Bathorden, riddarna av Brittiska Imperiet,
riddarna
ack, riddarna av Hederslegionen
av Svarta Örnens orden (1:a och 2:a klass)
och Den Uppgående Solens orden.

Förordna, förordna, vad skall jag förordna?
Det första som är att göra, är att tillsätta utskotten:
rådgivande utskott, ständiga och särskilda utskott, arbets-
utskott.

Det räcker med en sekreterare för flera utskott.
Vad skall jag förordna?
Arthur Edward Cyril Parker är fast anställd telefonist
med lön av 1 pund och 10 shillings i veckan och en årlig
löneförhöjning av 5 shillings
upp till 2 pund och 10 shilling i veckan; och med en grati-
fikation av 10 shilling vid jul

och en veckas semester om året.
Ert utskott har tillsatts för att utse sakunniga
att överväga omorganisation av Vattenverket.
En kommission har utsetts för de offentliga arbetena, huvud-
sakligast frågan om återuppbyggandet av fästningsverken.

En kommission har utsetts
att konferera med en kommission från volskerna
om den eviga freden: pil- och spjutmakarna och smederna
har i förening utsett en kommitté för att protestera mot de
reducerade beställningarna.
Under tiden spelar livvakten tärning i träskmarkerna,
och grodorna (o, mantuanare!) kväker i kärren,
eldflugor fladdrar mot de svag skenet av blixtarna vid
horisonten.

Vad skall jag göra?
Moder, moder,
här är hela raden med familjeporträtt, dammiga bystar, alla
ser de utomordentligt romerska ut
och märkvärdig lika varandra, belysta av det flackande skenet
från en svettig och gäspande fackelbärare.
O, gömd under…gömd under…Där duvans fot vilade
och fann fäste för ett ögonblick,
en stilla stund, en middagsstund, sittande under de översta
grenarna av middagshöjdens mäktigaste träd
och med fjunen fladdrande i den milda brisen efter middags-
timmens stiltje,
där cyklamen breder ut sina vingar, där clematis klänger sig
över dörrfrisen.

O moder ( ej bland dessa byster, alla med korrekta inskriptioner)
jag, ett trött huvud bland dessa huvuden
men halsar, kraftiga nog att bära dem,
med näsor, skarpa nog att klyva vinden,
moder,
får vi inte vara tillsammans någon gång, kanske mycket snart,
om späkningarna, bönerna och offren nu är fullgjorda,
offergåvorna nu framburna
Får vi inte vara
T S Eliot Gotiska KlubbenO dolda
dolda i middagshöjdens stillhet, i den sakta kväkande natten.
Kom med fläkten av den lilla läderlappens vinge, med det fina
fladdret av eldflugan eller med lysmasken,
”stigande, fallande, krönt av stoft” – de små varelserna
de små varelserna, som piper och surrar svagt bland bloss och
damm i natten.

O moder
vad skall jag göra?
Vi kräver ett utskott, ett representantutskott, en under-
sökningskommission

Avgå Avgå Avgå

Written by gotiskaklubben

21 september, 2013 den 08:40

Publicerat i Gotiska Klubben

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. gotiskaklubben

    21 september, 2013 at 09:35


Kommentarer inaktiverade.