Gotiska Klubben

Saga Norén, Länskrim, Malmö

saga och martinNu har jag avnjutit de tio första avsnitten av Bron och kan bara konstatera att jag är besatt av Saga Norén, Länskrim, Malmö. Jag har nästan börjat tala lika korthugget som Saga. Samtidigt ser jag ”barnet” Saga med Martins förundrade ögon. Frågan är om inte manusförfattaren Hans Rosenfeldt försöker manipulera oss?

Att balansera på en lina spänd ovanför karikatyrens avgrund utan att falla i fällan är rent av mästerligt. Det som är subtilt med Saga är hennes inneboende välvilja och godhet. En kvinnlig Jesus som lider av Aspergers syndrom? Kan man säga så? Ja, det kan man väl. Och likväl är Saga lika tafatt och känslohämmad som vilken manlig chef på mellannivå som helst…alltså en obehaglig upplevelse för de tittare som inte själva törs rota i sitt inre.

Saga ger mig minnen av alla de underliga diagnoser man stött på hos nutidens människor, inklusive mig själv. Så här berörd av en rollfigur har jag inte blivit sedan Rupert Pupkin tog mig i sin besittning, en slags narcissistisk paranoid borderlinefigur som spelades av Robert de Niro, i regi av Martin Scorsese.

Man kan bara hoppas att gestaltningen av Sagas komplexe parhäst, Martin, kommer utvecklas och slå ut i full blom. Det är ju Martin som är seriens egentliga skurk, detta hyperemotionella och maskulina charmtroll, denne hänsynslöse äktenskapsbrytare som hela tiden följer minsta motståndets lag i sina relationer med kvinnor och som gång på gång tvingar Saga att både ljuga och rädda honom undan hans öde. Martin är en monstermanipulatör av rang, ja han är faktiskt mer kvinna än man, det vill säga oförmögen att se sina egna brister. Läs den sista meningen en gång till. Tack. Och samtidigt är även Martin välvillig och djupt mänsklig.

Knepigt, knepigt, knepigt…tänk om det är far och dotter vi ser?

Det finns en del politiskt korrekta inslag i Bron. Fast jag bryr mig inte om det. Och handlingen intresserar mig inte speciellt. Däremot förväntar jag mig fler psykologiska stordåd av Hans Rosenfeldt i fortsättningen på Bron som går just ikväll på SvT.

Ska det gnällas litet så är det på Sagas efternamn. Kanske aningen övertydligt. Men sömngångarna på SvT hade kanske inte förstått rollfiguren annars. Vad vet jag. Det enda jag vet med bestämdhet är att det  bara finns en människa i hela universum som kan spela Saga Norén och det är Sofia Helin. Kanske gör Sofia Helin svensk films största rollprestationer någonsin. Öresundsbron borde snarast byta namn till Saga Noréns bro.

Bron – ny svensk/dansk serie på SVT

Written by gotiskaklubben

13 oktober, 2013 den 10:20

Publicerat i Gotiska Klubben

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag tänkte lite på Sofia Helin när jag skrev följetongen om Melina Starr i somras. Inlägget ifråga illustreras av ännu en förebild i facket, Anna Godenius. Man kan inte få nog av blondiner. ”Rein arisch” liksom.

    svensson

    13 oktober, 2013 at 11:30


Kommentarer inaktiverade.