Gotiska Klubben

17 högar i Sutton Hoo

 Gravfältet Sutton Hoo – 600-tal
Seventeen Howes = Sutton Hoo
There is an swedish theory that says that ”Sutton” mean seventeen (17) in old swedish, ”sutton”.
And that ”Hoo” is an imported word, ”howe”, from Sweden, that has been used localy in England in different forms,  like ”hoewe”, ”howe” , ”how”, ”hoh”, ”hōh” and ”hoo”.
The Swedish word ”hög” is the same as  ”howe” and its mening  ”mound” in modern english. But on the time for Sutton Hoo todays english was not yet born.
I do not trust this deduces : Sutton means ‘sut’ or ‘suth’ and ‘ton’ or ‘tun’ and Hoo” means ”spur of a hill” ”South”.  Who cares about south?
And ”a spur of a hill” – it is not a proper name for the artefact that they had build. So I belvive Sutton means  ”seveteen” – ”sutton” – in old swedish and Hoo means a ”howe”, from the swedish word ”hög”. It make saense.
The wikings often use a direct och discribing language when they named a place. A lot of english words comes from Sweden and the rest of Scandinavia. Not only the english word window comes from the old norweigien word ”vindauga”.

From Halland, south west of Sweden, comes the english words ”upstirs” and ”sissors”. Sissors is the name for the tool you cut wool from sheeps with, and upsirs is the ladder ouside the house that lead you up to the attic under the roof. And in William Shakesperares plays you can also find a lot of swedish words.

Ref: Blurt-itTelegraph – Banner, Sword, and ShieldCronaca

Sutton högar är Sutton Hoo
Vad betyder egentligen Sutton Hoo? Fråga en engelsk lingvist och han ska svara: -”Hoo” means ”spur of a hill”. Det låter inte speciellt övertygande eftersom ordet i den betydelsen inte beskriver en artefact, dvs en hög som människor har byggt. Att ”hoewe” eller ”howe” däremot kan han varit ett lokalt engelskt låneord från nordiskan för ordet ”hög” låter mer troligt.

Och när det gäller betydelsen av ordet Sutton, så har engelska lingvister inga vidare bra svar där heller:  ‘sut’ or ‘suth’ and ‘ton’ or ‘tun’. Vad är det som är ”sydligt” med Sutton Hoo. Och vad skulle det beskriva. Nej, vi fastnar för västgöten John Rumenius teori, han har det enklaste svaret på vad Sutton Hoo betyder: – Sjutton högar – eller ”sutton” som man säger i Göta Älvdalen.

Storpatta är inte alltid Storpatta
Vikingaspråket är antingen mkt direkt eller mkt indirekt. Antingen en exakt beskrivning av något, eller också en ironisk eller symbolisk omskrivning: Exempel: Om du kommer till byn Storpatta, räkna då inte per automatik med att det ska bo en kvinna med stora pattar där. Det kan lika gärna röra sig om en planka.

Jmf språk i dikten Widsith – och läs framförallt om vad Ekerwald skriver om Shakespeares nordiska språk.

 
liknar det äldre gravfältet i Greby – 200-600-tal
Atton Hoo?
svenska wiki står redan i första raden att det finns 18 högar i Sutton Hoo. Jaha. Jämför med engelska wiki (20 mounds).  Det måste alltså betyda mkt för skribenten att det är just 18 högar i Sutton Hoo. Varför då? Jo, hade det varit 17, då hade ju Dag Stålsjös alla kompisar från Västergötland kunnat få rätt även där med sin ”17 högar”.

Gotisk fälthjälm från rommartiden?
Skapade hemvändande goter Sutton Hoo?
Om nu namnet ”Sutton Hoo” har ett  nordiskt ursprung, så är det inte speciellt konstig, av den enkla anledning att Sutton Hoo antagligen är skapat av goter och götiska ättlingar från Västergötland och Bohuslän. Kanske av det så kallade Göta Älvdalsfolket. Naturligtvis kan dessa även ha stått i förbindelse med stammar från Danmark, Norge och nordöstra Sverige. 

Läs Vendel, Sutton Hoo och East Anglia så förstår du att  hjälmarna  från Sutton Hoo mycket väl kan härstamma från de goter som styrt över Rom och därefter återvänt till Sverige för att sedan dra vidare till England.


Skeppsbegravningen på Sutton Hoo
Se The Sutton Hoo Ship-burial  – det mesta tyder på att det är en gotisk/götisk hövdingagrav.  Kuriosa: Se också filmen om hur Sutton Hoo skeppet  hittades genom att en kvinna såg ”syner” av vikingasoldater som gick omkring runt en kulle. En helt osannolik saga i sig. Utan henne hade nedan jämförelse aldrig kunnat göras mellan de båda svärdsknapparna, samma jämförelse som Svenska Wiki och svensk forskning koncekvent väljer att bortse ifrån.

 Svärdknapp från Sutton Hoo och svärdknapp från  Hög Edsten
Och nu när har man grävt upp nya fynd i Sutton Hoo – se Guardian eller BBC – får väl Stockholms stolta forskakår gömma svärdsknappent från Hög Edsten  i Kville i Bohuslän ännu längre in i gömmorna, så att ingen börjar tala om likheterna igen. Svensk forskning stinker.

ref: SvdDN  – BBCGuadrian – Independent – Google News – Sutton Hoo Sweden
Bloggkommunikation: News around the Globe  – In the middle –

Written by gotiskaklubben

24 september, 2009 den 19:50

Publicerat i Gotiska Klubben

20 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. From Osweo,

    Sutton Hoo is in the neighbourhood of the village of Sutton.
    http://www.streetmap.co.uk/map.srf?x…tton,+Suffolk+%5BCity/Town/Village%5D&searchp=ids.srf&mapp=map.srf
    (follow the river upstream to the north, the hlaws are on the eastern bank just off the map)

    Heh, William the Conqueror’s Domesday Book of 1086 recorded the place as Suthtuna.

    There is little reason to go searching around for obscure East Norse names here. If it were further north in Norfolk, it might make more sense to do so, but Suffolk is outside the zone of heavy Norse influence. Even haugr is unnecessary, as Hoo is attested in several places in SE England, identified by the great Swedish scholar Eilert Ekwall as Old English hoh in its dative case form of ho(e). Ekwall shows haugr giving Howe in nearby Norfolk, with a different vowel sound.

    Besides, I’ve been there, and to say that there are seventeen howes is NOT an obvious and plain fact. It would take some effort to count them, and doing so is not a particularly natural thing to come into the head of a visitor, never mind one who was simply passing by.

    The site IS on a ‘spur of land’ too. I can vouch for that.

    End of story, try again, Gotiska Klubben!

    Gk sa: Tack för svar, Osweo.

    Jag är varken historiker, språkforskare eller arkeolog, bara en slags poet. Och denna teori inte speciellt underbyggd. Men kul.
    Jag hittade den i ”Svea rikes Vagga

    Visste inte vem Eilert Ekwall var. Hans böcker verkar oerhört intressanta. Tycker dock inte att du via honom framlägger speciellt starka bevis för att ”hoo” inte betyder hög.

    17 kanske däremot kan diskuteras. Om du tittar på svenska Wiki ( som styrs av ett antal hysteriker från den etablerade Stockholmsmaffian, så kan du se att de, till skillnad från resten av världen, redan i FÖRSTA meningen konstaterar att det rör sig om 18 högar och inget annat – 🙂

    Namnet Suthtuna är intressant. Tuna betyder…kultplats har jag för mig…

    I vilket fall tror jag att skatterna och maskerna som hittats i Sutton Hoo kommer från Sverige, västra och östra, via hemvändande goter från Rom, som senare, långt senare, tagit med sig dem när de flyttat till England.

    My favorite explorer of Sutton Hoo:

    hollands-hopp

    18 mars, 2011 at 02:05

    • Ah, feel free to freely conjecture, my dear Poet! I however, as both linguist, historian AND former archaeologist have no such freedom! 😀

      I read your answer in an automatically translated form, so forgive me if I misunderstood anything.

      The Hoo IS high in relation to the river.

      Tuna is the Norman Latin, the place was Suthtun in the mouths of natives. Tun is simply ‘enclosure’, ultimately, and has no cultic significance. Most villages in England end in the same element.

      Swedish links (the Vendel Archaeological Culture or style of artwork) are generally accepted, but there does not seem to have been an important linguistic/ethnic identity impact made on this region by this link. IF the site had been named ‘Seventeen Howes’ in a Norse dialect in the early (pre-Viking) period, it would immediately have been translated into the local vernacular, and we would know the site today as ‘Seventeen Howes’.

      Great video, there! Unfortunately, the archaeological approach neglects more folkloric and even religious aspects of these sites, which have been important to those living around them long after their funerary use has ended.

      Osweo

      19 mars, 2011 at 00:32

  2. Goten, vill du vara snäll att ta bort alla kommentarer från mig i denna post?

    Gk sa: Skriv ett mejl om vad det handlar om: gotiskaklubben@hotmail.com

    hollands-hopp

    18 mars, 2011 at 19:28

  3. @ Osweo

    Well, proabably you are right, but I think there is a lot of missing links betwen the west part of Sweden/Norway/Denmark and England.

    I dont believe that all nordict dialect and words where ”immediatly” translateted to local vernacular. For what reason?

    Look at Shakespere, he keept much of his norse language.

    And lock at the Seafarer, also there you find a lot of old norse words.

    ”What is the meaning of fer(h)ð in The Seafarer?” I believe the swede G.D Hansson is very close to the truth in this case.

    I become intrested in Eilert Ekwall, it is not a coincidence that a swede know so much abort old english words.

    Where do you think the boat in Sutton Hoo came from?
    I think it came from Gotaland or Ranrike. (the westcoust of Sweden, former Norway)

    gotiskaklubben

    19 mars, 2011 at 09:10


Kommentarer är stängda.