Gotiska Klubben

Nationaldemokraterna lägger ned

leave a comment »

nationaldemokraternaIgår meddelade Marc Abramsson, partiledare för Nationaldemokraterna att partiet lägger ned. Inte så förvånande kanske. Jag själv visste knappt något om dem, trots att jag är både demokrat och nationell.

Vad som är intressant är vad Abramsson skriver om SD:

”Orsaken till ND:s bildande

Det fanns givetvis en ideologisk gradskillnad, vi som kom att forma Nationaldemokraterna förespråkade en genuin nationalism och kritiserade SD för att de slagit in på en farlig och liberaliserande väg med det öppna svenskhetsbegreppet som egentligen inte går att försvara utan att ägna sig åt ett stort mått av ideologiskt hyckleri. Då vi fortfarande var en del av SD kämpade vi även inom partiet mot den politiska sionismen som flera personer som stod i begrepp att ta över partiet gav utryck för. Vi menade att denna form av ideologi stod i direkt motsats till vårt folks rätt till frihet, oberoende och suveränitet.

Vi kritiserade också SD:s tilltagande toppstyrning och det ständigt försämrade debattklimatet åren 2001 och framåt. Där uteslutningar istället för debatt och minskad intern demokrati istället för ökat medlemsinflytande blivit ny partikultur.

Då vi yttrade denna kritik försvarade en lång rad ledande sverigedemokrater partiet och menade att dessa åsikter inte skulle bli partiets.

Denna kritik har tyvärr med åren blivit allt mer överensstämmande med verkligheten och så gott som alla personer som då ansåg att vår kritik var felaktig har sedan dess uteslutits. Allt är dock givetvis inte nattsvart och jag vet att det finns många goda krafter i SD även idag. Problemet med liberaliseringen och en tvångsmässig inställsamhet till etablissemanget är tack och lov i huvudsak isolerat till den absoluta partitoppen. SD når också ut till breda lager av befolkningen som sakta men säkert börjar vakna upp. Dessa väljare är radikalare än partiet och röstar i mångt och mycket på den mediebild som målas upp av etablissemangsmedier för att smutskasta partiet.

Det är dock mycket viktigt att komma ihåg att huvudskälet till splittringen och bildandet av ND inte var ideologisk utan orsakad av maktstrategiska orsaker där SD:s nuvarande partiledning hela tiden avsett att minimera konkurrensen inom partiet.

Jag gick med i SD 1998 och har hela tiden varit lojal med de ursprungliga sverigedemokratiska idéerna, nationaldemokratin, och dessa ansåg jag att ND på bästa sätt förde vidare. Ja faktum är att ND:s partiprogram fortfarande än idag nästan till 100% ideologsikt överstämmer med det program SD hade 1998.”

Ref:
Nationaldemokraterna lägger ned sin verksamhet ND
Nationaldemokraterna lägger ned som parti Fria Tider

uppdrag granskning 2014PS Uppdrag granskning handlade i går om SMR och dess sympatisörer.  Jag såg bara de sista 30 minuterna och de var otäcka.

Det finns väl bara en sak att säga: kriminalitet och psykoptiskt beteende kan aldrig nånsin försvaras med att ”samhället är si eller så”. Det är klassisk vänsterretorik.

SMR förefaller mig dessutom vara ungefär som en sekt och det är inte demokrati, a priori om Sveriges Riksdag är demokratisk eller inte. Sverige och svenskarna behöver mer demokrati, inte mindre.

Written by gotiskaklubben

24 april, 2014 at 08:10

Publicerat i Gotiska Klubben

”Planerna för Sveriges undergång” – en dokumentation

with 4 comments

Källor:
Planerna för Sveriges undergång
Från Hallandsposten 19/4

Expropriera

”Expropriera hus till flyktingarna”

fullt_hus

Det är orättvist att sätta nyanlända flyktingar i hyresområden där förhållandena redan är ansträngda med utanförskap och arbetslöshet. Det anser en tjänsteman som vill att kommunen tvångsinlöser småhus och bostadsrätter för flyktingarnas behov.

Det är i ett färskt ett brev adresserat till kommunstyrelsen som socialsekreterare Anders Wilhelmsson, på utbildnings- och arbetsmarknadsenhetens avdelning för ekonomiskt bistånd, skriver att Halmstads kommun bör expropriera bostäder på småhus- och bostadsmarknaden för att försörja flyktingmottagandet med bostäder. Syftet är att rättvisare fördela användandet och utnyttjandet av bostäder som annars mest drabbar hyresrätter.

–Jag har tänkt länge på hur fel det är att ständigt sätta de här människorna i miljonprogramsområden med hög arbetslöshet och utanförskap samtidigt som folk i innerstaden och i många villaområden lever helt segregerat i en värld av vit arbetande medelklass, säger Anders Wilhelmsson.

Genom att kommunen införskaffar, genom expropriering men helst på frivillig väg genom inköp eller avtal med bostadsrättföreningar eller småhusägare, andra typer av bostäder i fler områden skulle integrationen bli både bättre och mer solidarisk.

–I stället för att hamna i samma områden skulle de som kommer hit direkt komma in i nya miljöer och barnen spridas i olika skolor. De kan knyta nya kontakter och kommer in i ett annat socialt sammanhang med svenskar. I dag är det de som redan är svaga i utsatta områden som solidariskt får ställa upp för dem som kommer, menar Wilhelmsson.

Det svenska samhället ser annorlunda ut i dag och är mer mångkulturellt och blandat än tidigare, vilket dock inte syns i många av bostadsområdena i Halmstad. När kommunen nu ska ta emot 450 nya flyktingar och asylsökande plus anhöriga till flyktingar som har kommit eller kommer så måste fler ställa upp och göra mottagandet möjligt.

–Det här är ett förslag, men också ett rop om att nu måste politikerna tänka i nya breda banor om vi ska lösa det här. Vi har en tankecensur där vi utgår ifrån att det där går ju inte, men visst går det om vi försöker.

Att expropriera, det vill säga att tvångsinlösa egendom för kommunens räkning, kan låta extremt och Anders Wilhelmsson är medveten om det.

–Frivilligt är bäst, men det behövs något radikalt. Det står i regeringsformen att expropriation får ske om det är angeläget för allmänhetens bästa och jag anser att bostäder och integration åt de här människorna är viktigare än att ta mark för att bygga en väg.

Förhoppningen är att väcka en tanke.

–Att det går så långt att de tar mig på orden och exproprierar hus tror jag inte är realistiskt. Men kanske öppnar de ögonen och hittar nya ställen på bostadsmarknaden. Dystopin är att allting fortsätter precis som vanligt.”
Åsa Montan am @ hallandsposten.se

 

Planerna för Sveriges undergång

1. Allmänt och bakgrund
Detta är ett inlägg jag placerade på förutvarande exilen år 2002. Det var sålunda för 15 år sedan
tankarna dök upp hos politikerna att beslagta svenska folkets sommarstugor i händelse av
”massflykt”. Frågan ställdes här på nuvarande exilen om tankar tidigare hade funnits hos politikerna
att konfiskera svenska folkets bostäder, jovisst har det så. För den skull placerar jag detta inlägg från
år 1992 som först publicerades i dåvarande tidskiften ”Fri Information”.

Den borgliga regeringen gav 21 dec 1992 chefen för försvarsdepartementet (FöD) i uppdrag att kalla
samman en kommitté med uppgift att reda ut påfrestningar för samhället i fred samt vissa frågor
inom totalförsvarets civila del vid massflykt av asyl och hjälpsökande. (Fö 1992:03 och prop.
1993/94:94). Kommittén antog namnet ”Hot- och riskutredningen” med Eric Krönmark som
ordförande. Därutöver knöts ett stort antal sakkunniga personer som ej omnämns här.
Huvudbetänkandet som utgavs i januari 1995 har döpts till ”Ett säkrare samhälle” (SOU 1995:19).
Därutöver gavs åtta delbetänkanden ut. Detta inlägg fokuserar delbetänkandet från 1993 med titeln
”Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande” (SOU 1993:89) samt huvudbetänkandet. Vi belyser
också den verksamhet som dåvarande ÖCB (Överstyrelsen för Civil Beredskap) ålade länsstyrelser
och landets kommuner, nämligen att utforma planer som med stor säkerhet skulle leda till Sveriges
undergång.

2. Massflykt till Sverige (SOU 1993:89)
Enligt utredningsdirektiven valde kommittén att beskriva olika scenarion som avsåg att belysa
påfrestningar och risker i det fredstida samhället. När det gäller s.k. ”massflyktsituationer” behandlas
tre scenarion i delbetänkandet. Här skildras händelseförlopp grundade på olika antaganden om antal
människor som kommer till Sverige för att begära hjälp. Utredningen vill framhäva att scenariot är
exempel på händelser i andra länder som utsätter det svenska samhället för stora påfrestningar. De
överväganden som gjorts visar att händelser som kan orsaka massflykt inte är otänkbara.
Utformningen av scenarion har skett med företrädare för ett antal statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, företag och organisationer som skulle beröras av
händelseförloppen. Många remissinstanser har framhållit att beskrivningarna enligt deras
uppfattning är realistiska. Ingen av dem har haft några allvarliga invändningar mot utredningens
bedömningar eller förslag.

Delscenario 1 – antar att nya makthavare har tagit över i Ryssland. Efter en tids aggressiv
utrikespolitik går den ryska armén in i de baltiska staterna. Omfattande utrensningar sker bland
politiker och tjänstemän som deltagit i frigörelsen några år tidigare. Det politiska systemet krossas.
Det antas att ca 50 000 asylsökande under en vecka i februari kommer till svenska hamnar via
småfartyg.
Delscenario 2 – beskriver, utöver 50 000 asylsökande, hur 150 000 hjälpsökande tar sig till Sverige
under sammanlagt fyra månader. Ett stort antal människor tar sig via Finland och Polen till Sverige.
Delscenario 3 – antar att efter en lång period av sträng kyla och stor brist på livsmedel att ca 500 000
hjälpsökande skulle komma till Sverige under en tid av ca 6 månader. På samma gång sprids ryktet
att en allvarlig olycka har inträffat i ett kärnkraftverk utanför Moskva. Man antar vidare att ett stort
antal massflyktingar har smittsamma sjukdomar som får den svenska sjukvården att kollapsa.
I alla tre scenarion beskrivs hur svenska myndigheter skall agera i enlighet med i förväg uppgjorda
planer som eskalerar allt efter massflyktingarnas antal och kondition. Regeringen gör i samband med
sitt beslut kraftfulla uttalanden riktade till myndigheter, organisationer och enskilda och uppmanar
dem att på olika sätt hjälpa till. Regeringen kallar också samman cheferna för Invandrarverket,
Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap,
Räddningsverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar,
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Kommunförbundet rekommenderar kommunerna att ta på sig ansvar för de uppgifter som krävs.
Kustbevakningen och försvarsmakten skall övervaka trafiken till sjöss men har inte någon möjlighet att övervaka enskilda fartyg på grund av deras antal. Trots massmediernas rapportering är många
svenskar negativa till mottagandet. Rikspolisstyrelsen kallar in beredskapspoliser enligt en i förväg
uppgjord plan. Invandrarverket (det kallades så) kommer överens med kommuner om inkvartering i
första hand genom rekvisition av olika kommunala sport- och idrottsanläggningar.

Landstingen överväger att tömma vårdavdelningar på länssjukhus för att kunna ta hand om
hjälpsökande och smittade. Att hjälpa både svenskar och hjälpsökande klarar man inte av.
Länsstyrelserna får så småningom allt svårare att ordna förläggningar med sanitära utrymmen och
möjligheter till utspisning. Invandrarverket får i samverkan med Socialstyrelsen och med företrädare
för kommunerna i uppdrag att utveckla planer för härbärgering och utspisning av
massimmigranterna. Med stöd av lagstiftningen kan rekvirering av svenskarnas fritidshus komma i
fråga.
Lämpliga hamnar på ostkusten namnges som fartyg kan angöra: Gävle, Norrtälje, Stockholm,
Nynäshamn, Oxelösund, Oskarshamn, Kalmar, Nävekvarn, Arkösund, Västervik, Slite, Fårösund, Böda,
Karlskrona och Ystad. Massimmigranterna transporteras på snabbaste sätt till olika i förväg
iordningställda hjälpcenter. Givetvis har människosmugglarna redan skaffat sjökort över infarterna!
Svenska myndigheter ger ej enbart signaler till människosmugglarna om lämpliga hamnar. Genom
sina budskap ger man kuppmakare i olika länder besked om att det är fritt fram att rensa upp bland
oppositionella. De drivs på flykt och tas emot i Sverige!
I slutsatserna kring det tredje scenariot (500 000 asylsökande) antar man med fog att det svenska
samhället havererar av påfrestningar och oroligheter i landet icke minst orsakad av en
explosionsartad kriminalitet. Sjukvården klarar ej av anstormningen utan bryter på sina ställen
samman. Man befarar att ett stort antal bank- och butiksrån kommer att äga rum. Demonstrationer
och andra opinionsyttringar mot verksamheten antas förekomma i stor omfattning på många orter.

Liksom tidigare tror sig regering och myndigheter kunna ”informera” bort den svenska befolkningens
motstånd genom kraftfulla insatser av massmedia. Man säger att: ”behovet av information kommer att vara mycket stort såväl på lokal som på central nivå”. Varför skulle den svenska befolkningen vara
mer benägen att tro på den propaganda som sprids i en massflyktsituation när den djupt misstror

3. Huvudbetänkande (SOU 1995:19)
Trots huvudbetänkandets titel: ”Ett säkrare samhälle” ger innehållet all anledning till oro. Avsnittet
”Utvecklingen i Sverige på 5-10 års sikt” bekräftar farhågorna Fri Information varnat för i många år.
”Invandrarna söker sig i stor utsträckning till de tättbefolkade områdena, framför allt storstäderna.
De strävar efter kontakt med landsmän. Svårigheterna för invandrare att etablera sig i mindre orter,
där det är ont om arbetstillfällen, är höga. Samtidigt innebär koncentrationen av invandrare att
svenskar som bor där väljer att flytta. Kontakterna med det svenska samhället kan för många bli
mycket begränsade.
Under senare delen av 1980-talet och 1990-talet har allt fler utomeuropéer sökt sig till Sverige. De
kommer från förhållanden som avsevärt skiljer sig från det svenska samhället. Klyftorna mellan olika
befolkningsgrupper växer. Polariseringen och segregeringen växer i samhället. Skillnaderna ökar även
mellan bostadsområden i tätorterna. En del grupper, framför allt yngre, tar avstånd från samhällets
normer. Benägenheten att ta till våld sprider sig. Våldet accepteras i stigande utsträckning inom olika
grupper. Tillgången till vapen ökar hos de våldsbenägna och kriminellt belastade. Utvecklingen
riskerar att sprida sig”.

4. Försvarsmakten
Utformningen av Försvarsmakten styrs i första hand av kraven på förmåga att möta ett väpnat
angrepp, varifrån det än kommer. Försvarsmakten skall verka stabiliserande på den
säkerhetspolitiska miljön i norra Europa, bland annat genom sin förmåga att hävda svenskt
territoriums och luftrums integritet under grundberedskap. Totalförsvaret har enligt
huvudbetänkandet (SOU 1995:19) att i framtiden möta en betydligt bredare hotbild bl. a: ”regionala
konflikter som utgör ett hot mot internationell säkerhet och stabilitet. Sådana konflikter kan uppstå
även i Sverige exempelvis beroende på etniska eller religiösa motsättningar.” Det är ju knappast loja
svenska protestanter som antas svara för religiösa konflikter.
Skillnader i den ekonomiska utvecklingen mellan regioner anses också som ett hot. Därutöver upptas
ett brett spektrum av andra hot än de rent militära, exempelvis massflykt, terrorism, sabotage,
internationell kriminalitet, miljökatastrofer och avbrott i försörjningen med viktiga förnödenheter. [Del 2 av 4)

5. ÖCB planerar
Dåvarande ÖCB (Överstyrelsen för Civil Beredskap, numera Kris- och Beredskapsmyndigheten) utgav i
juli 1995 en handbok för kommunernas beredskapsförberedelser (ISBN 91-7097-016-5). Handboken
som bygger på hot- och riskutredningen, lämnar kommunerna direktiv för ett 15-tal
verksamhetsområden i händelse av kris och krig. Direktiven omfattar bl. a räddningstjänst, social- och
hälsotjänst, el- och energiförsörjning men också flyktingverksamhet. Det senare handlar om
Invandrarverkets (SIV) planer för att väsentligen öka mottagningskapaciteten vid tillströmning.
SIV skrev 1992-06-17, i samråd med civilbefälhavarna och länsstyrelserna, till landets alla kommuner
att det är angeläget att de gör förberedelser för att med kort varsel ta emot extraordinärt antal
flyktingar eller andra skyddssökande.
”Det kan då inte uteslutas att inströmningen överstiger SIV:s förmåga vilket ställer krav på andra
rutiner och resurser i samhället. Hot- och riskutredningen belyser och lämnar förslag som innebär
ökade skyldigheter för kommunerna. Regeringen kan lämna särskilda föreskrifter för verksamheten.
Därtill kan civilbefälhavare och länsstyrelse med föreskriftsrätt ålägga såväl länsstyrelserna som
kommuner att ta emot och ta hand om flyktingar”.

Kommun bör planlägga för att motta:
· asylsökande/hjälpsökande till ett antal som motsvarar 5 % av kommunens folkmängd
senaste årsskiftet.
· Planeringen bör inriktas i huvudsak mot kollektivt mottagande.
· Registrering bör ske av de mottagna.
· Planeringen bör inriktas till minst sex månaders varaktighet.
Vidare säger direktivet att beredskap skall finnas att ta emot skyddsökande från andra delar av
landet eller från grannkommuner. ÖCB uppmanar sålunda Sveriges kommuner att planera för att ta
emot sammanlagt c:a 450 000–500 000 asylsökande i händelse av massflykt d.v.s. till ett antal som
delbetänkandet (SOU 1993:89) säger att landet bryter samman!
6. Bestämmelser vid ”Massflykt”
Trots de skräckscenarier som utmålats i delbetänkandet ”Massflykt till Sverige” (SOU Fö. 1992:03) så
följer regeringen och kulturdepartementet upp med en proposition (Prop. 1993/94:94) vars senare del innehåller ”lagförslag till legal reglering av massflyktsituationer”. Detta lagförslag, bestående av
ett 30-tal paragrafer, innehåller bl. a ”rekvisitionsrätt av fastighet eller del av fastighet som tillhör
annan än staten”.

I propositionen finns en förteckning över remissinstanserna men här finns ingen text vare sig i
sammanfattning som i lagtexten som avslöjar slutsatserna i det tredje scenariot d.v.s. att det svenska
samhället då kan bryta samman! Inledningen till lagtexterna säger följande.
En utlänning som rest in i Sverige från ett område där det råder väpnad konflikt eller kris av
synnerligen allvarlig karaktär skall kunna beviljas tillfälligt vistelsetillstånd här. Det ankommer på
regeringen att avgöra när man anser att ett sådant konflikt- eller krigstillstånd råder eller har
upphört. Ett vistelsetillstånd gäller under den tid som ett konflikt- eller kristillstånd enligt regeringens
beslut består. Har beslutet varat i nio månader skall frågan om en förlängning av beslutet
underställas riksdagens prövning inom en månad efter utgången av den tiden, eller om riksmöte inte
pågår, från början av närmast följande riksmöte.
7. Bestämmelser om arbete vid ”massflykt”
En utlänning med vistelsetillstånd skall ha rätt till bistånd enligt bestämmelserna i lagen (1988:153)
om bistånd till asylsökande m fl. Han skall vidare ha rätt till att arbeta inom sådana branscher och
yrken som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer i samråd med sammanslutningar av arbetsgivare
och arbetstagare. Han skall inte ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) och inte heller
kunna folkbokföras här eller skrivas in i försäkringskassa. Rättshjälp via offentligt biträde får endast
förordnas om det finns starka skäl.
§ 9 En utlänning med vistelsetillstånd enligt denna lag får arbeta under tillståndstiden i sådana
branscher och yrken som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer efter samråd med sammanslutningar
av arbetsgivare och arbetstagare.
Bestämmelsen i § 9 säger att utlänningar som når landets gränser under extrema
massflyktsituationer också har rätt att arbeta här under vistelsetiden! Enligt tredje scenariot, i
”Massflykt till Sverige” (SOU Fö. 1992:03), anländer under en sex månaders period ca 500 000
människor! Man antar vidare att många av dem är svårt sjuka och undernärda! Nu ges helt plötsligt
samtliga rätt att arbeta i landet! Det finns naturligtvis starka skäl att anta att lagen om etnisk
diskriminering i arbetslivet också skulle nyttjas flitigt! Vad säger svenska folket om denna
bestämmelse, om man nu känner till den?
§ 15 En utlänning som anser sig behöva skydd även efter det att hans vistelsetillstånd upphört eller
återkallats eller som annars anser sig böra få stanna här, har hos Statens Invandrarverk ansöka om
eller upprepa en ansökan om asyl- eller uppehållstillstånd på annan grund enligt utlänningslagen
(1989:529). Ansökan som nu sagts hindrar inte verkställighet enligt § 8, om inte Invandrarverket
förordnar annat (inhibition). Förordnande om inhibition får meddelas endast om det är sannolikt att
ansökan om uppehållstillstånd kommer att bifallas.
Med andra ord, även efter det att regering och riksdag anser att konflikten eller krisen som orsakade
massflykten har upphört, införs bestämmelser så att de omfattades av den särskilda lagen har
möjlighet att tvinga sig kvar i landet! De har dessutom möjlighet att arbeta här och tvinga sig in på
arbetsmarknaden med hjälp hela batteriet med lagar om etnisk diskriminering!
(Del 3 av 4)
8. Rekvirering av fastigheter vid massflykt
§ 19 Fastighet eller del av fastighet som tillhör annan än staten får genom rekvisition tas i anspråk
med nyttjanderätt under begränsad tid för det ändamål som anges i § 20. Genom rekvisition får även
särskild rätt till fastighet eller del av fastighet för samma tid upphävas eller begränsas, om
rättigheten tillkommer annan än staten. Med särskild rätt, som nu sagts, avses nyttjanderätt och
servitut och liknande rätt. Om sådan rätt rubbas genom rekvisition gäller bestämmelserna om
rekvisition av fastighet i tillämpliga delar. Rekvisition riktas mot fastighetens ägare eller innehavaren
av fastigheten eller särskild rätt till denna. Bestämmelserna i denna lag om fastighet äger
motsvarande tillämpning i fråga om byggnad på annans mark.
§ 20 Rekvisition får, när andra lösningar inte utan avsevärd olägenhet kan komma i fråga, ske för att
tillgodose kommuns, polismyndighets eller Statens Invandrarverks ofrånkomliga behov av lämpligt
belägna och utformade utrednings- och inkvarteringslokaler så att de uppgifter som enligt denna lag
åvilar kommun eller myndighet kan fullgöras på ett riktigt sätt och att enlighet med intresset att
bereda de skyddssökande ett så värdigt och mänskligt mottagande- och vistelse som möjligt.
Fastighet, del av fastighet eller särskild rätt till fastighet, som oundgängligen behövs för någons
förvärvsverksamhet får inte utan absolut tvingande skäl tas i anspråk genom rekvisition.

§ 21 Ägare eller innehavare av egendom, som tas i anspråk enligt § 19, är skyldig att, i
förekommande fall, mot särskild ersättning, godta att inredning eller utrustning som hör till
egendomen flyttas eller ändras och att även i övrigt tåla de åtgärder i fråga om egendomen som
befinns nödvändiga för att egendomen skall kunna användas för ändamål som sägs i § 20. När
rekvisitionen upphör, skall egendomen på statens försorg eller på dess bekostnad så långt möjligt
återställas i sitt tidigare skick.
§ 22 Rekvisition enligt denna lag förutsätter tillstånd av regeringen. Framställning om tillstånd enligt
första meningen får göras av berörd kommun eller myndighet och skall innehålla:
· Uppgift om de omständigheter på vilket det grundas och det ändamål för vilket rekvisition
krävs.
· Angivande av fastighet som berörs av rekvisitionen,
· Namn och adress på samtliga kända sakägare.
I övrigt skall den som gör framställningen ombesörja den utredning som kan anses behövlig för att
framställningen skall kunna bedömas på ett så fullständigt sätt som möjligt. Den vars rätt avses skola
tas i anspråk skall höras över framställningen.
§ 23 I tillstånd till rekvisitionen skall anges den tid under vilken fastigheten får disponeras. Tillståndet
får förlängas. Har någon fastighet, del av fastighet eller särskild rätt till fastighet tagits i anspråk för
längre tid än 9 månader, skall frågan om meddelande tillstånd fortsättningsvis skall gälla eller
förlängas underställas riksdagen. Därvid äger § 6 andra stycket motsvarande tillämpning.
§ 24 Meddelas tillstånd om rekvisition får, om inte regeringen bestämmer annat, avsedd fastighet
eller rätt till fastighet tas i anspråk utan hinder av att frågan om ersättning och andra med
rekvisitionen sammanhängande spörsmål inte slutligen avgjorts.

§ 25 Den vars fastighet eller särskilda rätt tas i anspråk genom rekvisition har rätt till skälig ersättning
av staten för den förlust, skada eller intrång som han eller hon härigenom lider. När ersättningen skall bestämmas gäller ersättningsreglerna i 29-36 §§ förfogandelagen (1978:262) i tillämpliga delar.
Är parterna oense om förlustens, skadans eller intrångets omfattning eller om ersättningens
skälighet, skall frågan avgöras av den domstol inom vars domområde egendomen är belägen på talan
av den mot vilken rekvisitionen riktar sig. Denne har dock alltid rätt att i avbidan på lösningen att den
uppkomna tvisten utan dröjsmål utfå den ersättning jämte ränta som staten för din del vitsordat som
skälig.

§§ 19-25 handlar om att myndigheterna i händelse av ”massflykt” tar sig rätten att rekvirera de
lokaler som man anser sig ha behov av. När det gäller myndigheternas utökade behov av lokaler för
tjänstemän, så rekvirerar man förmodligen, i första hand tomma kontorsfastigheter. I andra han
”hyr” man in sig hos befintliga företag som får maka på sig. När det gäller behov att inkvartera
”massimmigranter” rekvireras i första hand outhyrda lägenheter i flerfamiljshus. Men dessa
lägenheter kommer naturligtvis inte att förslå långt om 500 000 människor skulle behöva inkvarteras.
I andra hand kommer myndigheterna att rekvirera svenskarnas sommarställen. Bestämmelserna är
så utformade att lokaliteterna kan rekvireras för obestämd tid framöver. Tillstånden kan bara förnyas
och förnyas. Ägaren får finna sig att fastigheten görs om och ändras allt för att passa det behov som
den har rekvirerats för. Ägaren får finna sig i att staten bestämmer ersättningen för intrånget!
Erfarenheten visar att när främlingar huserat på hotell eller lägenhet, så kan den fullständigt slitas
ner på ca ett år.

9. Massflykt – sammanfattning och slutsatser
I realiteten säger den svenska regeringen på fullt allvar i utredningen, ”Massflykt till Sverige”, att ”vi
är beredda att ta emot en halv miljon massflyktingar från andra länder även om det leder till vårt lands undergång”. Till kaptenerna på smuggelfartygen talar man i förväg om vilka hamnar de skall
söka sig till. Svenska kustbevakningen militära enheter skall övervaka trafiken och dirigera fartygen
till lämplig hamn. På kajen väntar då insatspersonal. Liksom tidigare tror sig regering och
myndigheter kunna ”informera” bort den svenska befolkningens motstånd genom kraftfulla insatser
av massmedia. Man säger i ett avsnitt ”Information till allmänheten” att behovet av information
kommer att vara mycket stort såväl på lokal som på central nivå.
Varför skulle den svenska befolkningen vara mer benägen att tro på den propaganda som sprids i en
”massflyktsituation” när den djupt misstror dagens informationskampanjer. Det är beklämmande och
ansvarslöst att lägga fram propositioner som leder till lagförslag som möter upp scenarion som
innehåller slutsatser att vårt land skulle gå under! Om sådana människomassor skulle närma sig
landets gränser så måste de avvisas! Detta är den blodiga sanningen! (När det skrevs så fanns inte
Öresundsbron).
Ett antal politiker och sakkunniga tjänstemän har involverats i det nästan 3-åriga utredningarbetet
som inleddes av den borgerliga regeringen med Anders Björk som försvarsminister. Den
socialdemokratiska regeringen tog över och nya sakkunniga tillsattes. Mekaniskt har alla jobbat
vidare med planer som innebär att landet går under om värsta scenariot skulle förverkligas.
Var och en har utrett sin lilla bit och ingen ser helheten. I slutändan dimper direktiv ner på borden
hos Sveriges kommunstyrelser som nu uppmanar dem att planera för att ta emot 5 % massflyktingar
räknat i antal av kommunens nuvarande befolkning. Man tar detta enbart som en pålaga i mängden
som ånyo möblerar om den kommunala budgeten. Få i kommunfullmäktige inser att landet bryter
samman om kommunerna tillsammans tar emot en halv miljon massflyktingar!

Vad är det som får ÖCB att tro att massflyktingarna snällt skulle stanna kvar på kommunanvisade
platser. De kommer naturligtvis att plundrande dra framåt till storstadskommunernas getton och
påskynda landets sönderfall!
SOU Fö. 1992:03 saknar ekonomisk konsekvensanalys! I analogi med beräkningarna för att ta hand
om ca 100 000 människor från Bosnien så hamnar nu kostnaderna för att försörja 500 000 människor
stadda på massflykt i storleksordningen, minst 60-70 snarare, 100 miljarder. Varför finns det ingen ansvarskännande politiker som ser helheten som vågar skrika: ”STOPP vi håller
ju på att planera för att Sverige skall gå under”! Hur kommer det sig att politikerna inte har förmågan
att ta till sig innehållet i sina egna offentliga utredningar och övriga därtill förknippade dokument?
Det är ofattbart att Sveriges riksdag kan klubba igenom lagförslag som möter upp scenarion med
slutsatsen att vårt land skulle gå under. Den liberala demokratin tillåter att landet raseras.

Statens Räddningsverk har i alla fall i ett PM från maj 1995 (Int 81-70/94) talat om att nuvarande
förråd innehåller förläggnings- och försörjningsutrustning för c:a 8 000 massflyktingar.
Ledande politiker, som medverkat i utredningen ”Massflykt till Sverige” (prop. 1993/94:94), har inte
det svenska folkets intresse för ögonen! De handlar destruktivt och är beredda att ta hit
människomassor från andra länder med konsekvenser som kan leda till landets undergång!
Politikerna berättar i klarspråk för främmande fartygsbesättningar att det är fritt att komma till de
hamnar som namnges i ”Delbetänkande av Hot- och riskutredningen”. På kajen väntar en hel armada
med insatsfordon. I slutsatserna kring det tredje scenariot (500 000 asylsökande) antas med fog att
det svenska samhället bryter samman inför påfrestningar och oroligheter i landet icke minst orsakad
av en explosionsartad kriminalitet.
Landstinget antog vidare att många av dem har smittosamma sjukdomar och är undernärda!
Polismyndigheterna befarar att ett stort antal bank- och butiksrån kommer att äga rum.
Demonstrationer, opinionsyttringar och sammanstötningar mellan svenskar och främlingarna antas
uppstå på många ställen.
Utredningen saknar helt ekonomisk konsekvensanalys! I analogi med beräkningarna för att ta hand
om ca 100 000 människor från Bosnien så skulle kostnaderna för att försörja 500 000 människor,
stadda på massflykt i storleksordningen, hamna på minst 60-70 snarare, 100 miljarder.
Finansiering av katastrofen kommer i första hand att ske via fortsatta reduceringar i befintliga
socialförsäkringssystem. I andra hand kommer statsmakterna att försöka låna upp kapital eller sätta
fart på utförsäljningen av statliga bolag! (Del 4 av 4)

Epilog
Lagar och bestämmelser som i denna artikel, skall betraktas som ett sammanhang. De kan med all
rätta kallas ”gummiparagrafer” vilka kan tänjas och tillämpas allt efter vad situationen kräver. Om
det inte finns någon lämplig lag så konstrueras snabbt nya! Det politiska etablissemanget handlar
tvärs emot det svenska folkets intresse och väl. De förråder sitt land och erbjuder, med kraft av
lagstiftningen, främlingar att komma hit och ta över! Politikerna och mediavänstern är beredd att gå
hur långt som helst för att skapa det ”mångkulturella” riket. Har politikerna överhuvudtaget tänkt på
att de en dag kan komma att ställas till svars för sina handlingar?

Numera inriktas de samhällsomstörtande krafterna på att så snart som möjligt hämta hit främlingar
från andra länder och för att nå övervikt i allmänna val på samma gång som Sverigedemokraterna
demoniseras och de demokratiskt valda ombuden hotas till livet av främmande krafter.
Några av grundreglerna för den tyska propagandan som spreds under andra världskriget såg ut så
här:
1. Propagandan koncentreras i några få satser som ständigt repeteras.
2. Propagandans väsen är enkelhet, kraft och koncentration
3. Principen är att alltid säga något, aldrig tiga 4. Ju större lögnen är desto större är utsikterna att den skall bli trodd

Javisst känner vi igen oss i dagens Sverige! ”Rasism”, ”främlingsfientlig” är några av invektiven i
mängden, vi har fått nerstoppat i halsen var morgon, lunch, middag och kväll – i minst tjugofem års
tid! Vi minns Mona Sahlins hånfulla uttalanden om den svenska midsommaren. Vi kommer ihåg
dåvarande invandrarminister Leif Blomberg som talade om ett Sverige som saknade kultur. Vi
glömmer inte Per Nuders föraktfulla uttalande om ”köttberget” och menade att 40-talisterna som nu
börjar pensioneras ställer pensionssystemen på huvudet. Vi minns den nytillträdde statsministern
Fredrik Reinfeldt uttalande hösten 2006 i Ronna, Södertälje om ”svenskarna är som barbarer”. Det
offentligt av folkvalda sagda är klara och tydliga ställningstaganden emot det svenska folket. Vi kan
vara helt säkra på att målgrupperna har uppfattat budskapen till sin förmån och handlar därefter.
Felix Kersten, ursprungligen estländsk medborgare, var mer eller mindre Heinrich Himmler (ledaren
för SS) livmedikus från 1939 till krigets slut. Kersten utnyttjade Himmlers beroende av Kersten
läkekonst till att förmå honom att frige fängslade judar och ledande politiker. När Kersten förde fram
invändningar mot det besinningslösa våldet, deporteringar, koncentrationslägren, gav Himmler
svaret att;
”Visst kan det förekomma obehagligheter ibland, men vår ledare har aldrig fel, han ser ej till stunden
utan han ser hundra- till tvåhundra år framåt i tiden och det är hans vilja vi skall inrätta oss efter”.
Hela långa raden av politiker allt från 1970-talet med Palme och på 2000-talet Reinfeldt är på väg att
långsamt men säkert att exekvera en Förintelse av det svenska folket. Snart sagt alla metoder är
tillåtna för att nå målet, det hägrande utopiska ”mångkulturella riket”. Nazismens anhängare på
1930-talet trodde sig agera för något gott, det tusenåriga riket. I Sverige på 2000-talet tror sig
politiskt korrekta också att de agerar för något gott, det ”mångkulturella riket”.
*

Written by gotiskaklubben

23 april, 2014 at 11:03

Publicerat i Gotiska Klubben

Björn Björnqvist: Dan Park fortsätter med gatukonsten

with one comment

”Realisten: Hur gick gripandet till?
Dan Park: Det ringde på dörren fredagen den 21mars och två grabbar som sa att de var poliser stormade in och satte handklovar på mig, Jag undrade såklart vad det handlade om men det vägrade de säga. Först efter fyra timmar i arresten fick jag under förhöret reda på att jag misstänktes för hets mot folkgrupp för mitt inlägg på bloggen om rättegången jag var på den 19 mars och visade vilka bilder det handlade om. Efter tre dygn i arresten utan toalett (tick pissa i en mugg och slänga i luftintaget) var det häktesförhandlingar och jag förflyttades först till häktet i Malmö och dagen efter till Ystadshäktet. Efter en vecka var det rättegång i Malmö så man fick åka dit sittandes med handklovar i en minibuss.”

läs hela intervjun i Realisten

Written by gotiskaklubben

23 april, 2014 at 10:07

Publicerat i Gotiska Klubben

%d bloggers like this: