På berget och Kvinna från Båhuslän

”Härom dagen
seglade jag till Marstrand med en man från Gåsö.Han berättade för mig om Nsm.

Om absolut ensamhet. Såväl rörd till tårar av både sorg och skratt
tröstade hans berättelse mig. Och det var en skön seglats som både luftade både mina tankar och mitt hjärta. havet. Varför är jag så sällan på havet nu förtiden. Ja, säg det. Likväl hemma igen i min ateljé funderar jag på att bli dramatiker. Dom har ju varken förstått den ena eller den andra, och knappast hur de hör ihop, På Berget och Kvinna från Västkusten. Trots att de haft god tid på sig har de inte förstått. Hur mkt har jag inte ångrat att jag döpte den till Kvinna från Västkusten. Å, varför tog jag deras namn och inte vårt. Hur jag skäms över detta.

Är det en lag att konstnärer inte får yttra sig om sina konstver, kanske? Ja, kanske. ”

Et cetera.

CW